Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - A. Gierow. Bidrag till det svenska militärkyrkoväsendets historia (forts.) - C. Militärkyrkoordningar af 1621 års typ
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SVENSKA MI LITÄRKYRKO VÄSENDETS HISTORIA 2 3
kanslern.1 I prästerskapets underdåniga anhållan af den 27 Martij2
uttryckes den vissa förmodan, »att samptlighe Rijckzsens rådh
och ständer göra ett medh oss, och hoos H. K. M:t anhålla, at
bekomma här uppå H. K. M:tz nådhige försäkringh, på det icke
allena presterskapet, uthan alla ständer, samptligha måge hålla
bemälltte librum concordiæ för sin rätta troossbekennelsse och libro
symbolico ». Motivet är behofvet dels af ett bevis på »wår eenigheet
medh wåra religions förvanter och rättsinnige luteraner inrijkes och
uthrijkes»3, dels af en afgränsning från »the hemlighe Calwinister ».
Denna framställning hade efter många och långa förhandlingar
undertecknats äfven af Johannes Matthias och Johannes Terserus,
som i själfva verket hela tiden motarbetat detta fastställande af en
specifikt luthersk läronorm och också genom sitt inflytande hos
drottningen törhända vållade frågans fall.
Oaktadt det intresse för endräktsbokens konfirmerande såsom
den svenska kyrkans symboliska bok, hvilket alltså tvifvelsutan
var tillfinnandes hos »samptlighe Rijcksens rådh» och i hvarje fall
hos Axel Oxenstierna, som antagligen tagit aktiv del i utarbetandet
också af 1644 års sjöartiklar, vilkas förebild — 1621 års
krigsartiklar — han, såsom förut är visadt, rent af själf väsentligen gifvit den
slutgiltiga justeringen, och oaktadt regeringsformens ställning till
denna fråga, hafva dessa synpunkter icke afsatt några positiva
märken i sjöartiklarnas kyrkoordning. Skeppsprästen är som sådan
sålunda alltfort i sin förkunnelse bunden allenast vid den heliga
skrift.
En ganska intressant åtskillnad mellan krigsartiklarna och
sjöartiklarna möter oss i fråga om sättet för antagande af präster.
Medan i de förras kyrkoordning, såsom redan framhållits, ett
afgörande inflytande är lagdt i de kyrkliga myndigheternas hand,
tala sjöartiklarna enbart om »Rykz Ammiralens»och
»Collegy»samtycke såsom yttersta instans efter vice amirals eller kaptens kallelse.
Likaledes är det i krigsartiklarna konsistorium, som pröfvar och
dömer om antagen prästmans oduglighet och ovärdighet till äm-
1 C. A. Cornelius: Svenska kyrkans historia efter reformationen,
förra delen, Uppsala 1886, sid. 175.
- Aftryckt af Herman Lundström i Kyrkoliistorisk Årsskrift, 15.
årg., 1914, sidd. 456 ff.
3 Karakteristiskt är, att ännu under kyrkolagkommitténs
sammanträde »Anno 1650 d. 19 Junii» vid uppläsningen av Stigzelii koncept kap. 1
i kyrkoordningen man grundligt ventilerade frågan, »0111 mail in ordinantia
Ecclesiastica kan nempna expresse Lutherum».
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
