- Project Runeberg -  Kyrkohistorisk Årsskrift / Nittonde årgången, 1918 /
22

(1900)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - A. Gierow. Bidrag till det svenska militärkyrkoväsendets historia (forts.) - C. Militärkyrkoordningar af 1621 års typ

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

3 2

A. GIEROW

i den äldsta kyrkan om söndagarna alltid blott i stående ställning.
Inom den katolska kyrkan blef emellertid alltmer knäböjandet
under bönen regel. Den lutherska reformationen har till en början
lagt föga vikt vid de yttre gudstjänstformerna. I kyrkolagen af
1686 kräfver emellertid Karl XI af gudstjänsternas åhörare, att de
skola »visa ödmjukhet oeh botfärdighet, icke allenast med hjerta
och mun, utan ock med sjelfve åthäfvorne».1 Och hvad därmed
förstås, utvecklas yttermera i kap. 2, § 12: »När evangelium och
epistelen läses, Tron och »O.Gud! vi lofve tig» sjunges, skal hela
församlingen, man och qvinna, hög och låg stå upp; men när
Syndabekännelsen, Instiktelse-orden och Fader Vår läsas, skola alle falla
på knä, och således både med hjerta, mun och åthäfvor tjena och
vörda then store och Allsmächtige Guden».2 Om den knäböjande
ställningen under bönen på örlogsskeppen stadgar sedermera ett
gammalt »Seine-bref »3 från Karl XII:s tid, dateradt 1712, hvilket
anföres af Ernst Holmberg4, liksom ock tjänstgöringsreglementet
för infanteriet af 1701.

De svenska upplagorna af krigs- och sjöartiklarna koordinera
»Chorum och böön », hvilka alltså ännu icke för svenskt öra
sammansmält till ett begrepp, medan däremot de tyska upplagorna skrifva
»Gebet oder Gottesdienst».

Kyrkoordningen i Karl XI:s sjöartiklar innehåller i likhet
med Kristinas en föreskrift om att i de fall, då präst icke finnes på
skeppet, kaptenen skall låta »någon annan skickelig Person, som
på Skeppet wara kan, —• — läsa Afton- och Morgon-Bönerne och
siunga en Psalm». Däremot saknas i krigsartiklarna motsvarande
bestämmelse, som där tydligtvis icke ansetts vara af förhållandena
påkallad. Så långt som möjligt har annars Karl XI sträfvat efter
likformighet i stadgandena för krigsmakten till lands och vatten.
Föreskriften om morgon- och aftonkorum afser i båda upplagorna
af sjöartiklarna antingen skeppen eller, då dessa ligga i vinterhamn,
Skeppsholmen.

Straffen för prästs uraktlåtenhet att utan laga förfall förrätta
korum och gudstjänst förete i Karl XI:s militärlagstiftning å ena
sidan olikhet emellan de båda kyrkoordningarna för här och flotta,

1 Sveriges kyrkolag, o. a. uppl., sid. 18.

- Ibm sid. 41.

3 = signalbref.

4 Ernst Holmberg: Karlskrona Kungliga Amiralitetsförsamliiig,
Ma-rinlitteraturföreningen n:r 16, Stockholm 1914, sid. 152.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 14:06:26 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/kyrkohist/1918/0030.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free