- Project Runeberg -  Kyrkohistorisk Årsskrift / Nittonde årgången, 1918 /
43

(1900)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - A. Gierow. Bidrag till det svenska militärkyrkoväsendets historia (forts.) - C. Militärkyrkoordningar af 1621 års typ

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

SVENSKA MI LITÄRKYRKO VÄSENDETS HISTORIA

2 3

»felaktighet» — — »i lära och lefwerne» — — »hwarmed
Öf-werste Befälhafwaren skal låta förfara effter S]ö-articlarne)).
Amiralitetskonsistoriet förbigår emellertid — det ser nästan ut, som
det skedde. för att framkonstruera en annars obefintlig motsats
— här läran. Med åberopande af kungl, förordningen om
processen i Dom Capitlet § XV anser konsistoriet domkapitlets
rätt att »döma uti the saker som egentel. angå Präster, hwad
theras Embeten och fel widkommer uti lära och lefwerne»,
härigenom vara för nära trädd och amiralitetsprästerna vara
förmenade förmånen att »njuta detta til godo och slippa med
grämelse se sig utestängda från then rätt, som andra af
theras stånd njuta, blått derföre at the tjena wid
Ammi-ralitetet». Amiralitetsskonsistoriet tycks emellertid här hafva
sett spöken på ljusa dagen. En granskning af texten kan knappast
ge något annat vid handen. Visserligen blir krigsbefälet
betänksamt inför konsistoriets lamentationer ocli rekommenderar dessa
till justitiedeputationens bepröfvande, men denna myndighet
bekänner sig vara ur stånd att se, »hwad minskning uti Consistorii
rättigheter — — genom denna art. skiedd är».

Ordningen för angifvelse af brott utaf nämnda slag, begångna
af präst, har i viss mån förändrats. Medan förut — alltsedan
Gustaf Adolfs militärkyrkoordning — vid officers uraktlåtenhet
att mot präst ingifva sådan anmälan anmälningsrätt tillkommit
hvem helst, som beslagit prästmannen med brottet, så inskjutes
nu »han, som å Embetes wägnar kära bör», såsom den, som detta
närmast tillkommer, hvarmed likvisst icke någon inskränkning
gjorts i den traditionella allmänna anmälningsrätten.

På denna punkt vill amiralitetskonsistoriet slå ännu ett slag
för skeppsprästernas anseende och påyrkar, att en artikel måtte
inflyta af innehåll, »att Prediko Embetet til Sjös bör njuta hägn
och förwar emot ali wåldsamhet och intrång, jämte en skälig
wörd-nad, hwilket skulle hafwa mycket intryck besynnerligen hos gemene
man, och lätta wägen för en rättsinnig prästman, at genom Gudz
bistånd uträtta mycket gott». Detta är slutklämmen i
»Ammirali-tets Consistorii oförgripelige Anmärkningar wid the Tre förste Titlar
af the projecterade Nya Sjö articlar», dagtecknade »Carlscrona d. iS
Febr. A= 1756». Yrkandet låter oss förstå, att de förhållanden,
under hvilka amiralitetets prästerskap arbetade, kunde anses
påkalla dylika säkerhetsåtgärder. De öfriga granskande
myndigheterna hafva emellertid lämnat denna framställning åt dess värde

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 14:06:26 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/kyrkohist/1918/0051.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free