Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - A. Gierow. Bidrag till det svenska militärkyrkoväsendets historia (forts.) - D. Militärkyrkoordningar af nyare typ
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SVENSKA MI LITÄRKYRKO VÄSENDETS HISTORIA 2 3
Tryckte hos O. U. Arborelius et Comp. — Andra upplagor äro den
af P. A. Norstedt & Söner utgifna, Stockholm 1836, den å P. A.
Huldbergs officin i Fahlun år 1843 tryckta; vidare en upplaga i
fickformat, tryckt af samma tryckeri 1852 »Med Tillägg, Förändringar
och förklaringar»; en därsammastädes utan tryckår med årtalet
1861 ditskrifvet.1 På svenska förekomma dessa artiklar dessutom
i en upplaga af 1856: Kongl. Maj:ts Krigs-Articlar för Dess
Krigs-magt till Lands och Sjös, Gifna Stockholms Slott den 31 Martii 1798
jemte tillägg ur Allmänna Lagen och utkomne Författningar till
början af år 1856 af J. Rhodin, Stockholm s. å. På tyska finns en
upplaga: Sr Königl. Majestät Kriegs-Artikel für Die Kriegs Macht
zu Lande und Wasser, Gegeben auf dem Schlosse zu Stockholm,
den 3i:sten März 1798, Stralsund 1799, Gedruckt in der Königl.
Regierungs-Buchdruckerey.
Om kyrkoordningarna i dessa båda med Gustaf IV Adolfs Jämförelser.
namn förbundna krigslagar gäller, att den senare i sina
formuleringar är mer koncist och i allmänhet lyckligare affattad än den
förra, hvilken dock i det hela är kortare därigenom, att den undvikit
upptagandet af sådant material, som redan förefanns i gällande
allmän lag, i hvilket afseende en motsatt princip följts i 1798 års
krigslagstiftning.
Ur kyrkoordningens § 1 har nu utgått den från Gustaf Vasa
härrörande inledningsformeln, efter det att försök till dess
aflägsnande blifvit gjordt redan i lagförslaget 1755, då
amiralitetskonsistoriet i Karlskrona slog sig till dess riddare. I de båda upplagorna
af Gustaf IV Adolfs krigsartiklar finns kvar ett fragment däraf,
inarbetadt i lagtexten.
Det har ett visst intresse att följa utvecklingen af denna § 1
i militärkyrkoordningen från Gustaf II Adolfs dagar fram genom
tiderna. Storhetstidens Sverige, som är mera benäget för handling
än för ord och är starkt i sin orubbliga sammanhållning kring
gemensamma uppgifter, med sin enkla, naiva religiositet, för hvilken
utan vidare står klart, att »den, Gud älskar, lyckan får», känner
ej behof af några andra och vidlyftigare motiv för krafvet på
gudsfruktan hos krigsman. Upplysningstiden åter, som i praktiken
tager det högligen lätt med religiösa och sedliga plikter, som är
splittrad i partier och sannerligen icke rik på krigiska bragder,
1 I dess kyrkoordnings § 2 har enligt »allmänna lagen» den 4 maj 1855
stadgandet om kyrkoplikt utgått.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
