Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - A. Gierow. Bidrag till det svenska militärkyrkoväsendets historia (forts.) - D. Militärkyrkoordningar af nyare typ
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
3 2
A. GIEROW
med straff, såsom varit förhållandet alltsedan Gustaf II Adolfs
tid. Emellertid hafva straffbestämmelserna ändrats i förhållande
till tidigare krigsartiklar och förslag till sådana. Dylik försäljning
medför enligt militärkyrkoordningen af 1795, att allt, som till
salu hålles, varder förbrutet till angifvaren, hvarjämte säljaren
blir dömd för sabbatsbrott till 3 rdr och 16 sk. böter, medan köpare
af krigsstaten straffas extrajudicialiter. I 1755 års förslag har man
velat nedsätta straffet för dylik förseelse till enbart bötesstraff.
1795 års militärkyrkoordning har kombinerat dessa båda
straffbestämmelser, af hvilka i 1798 års krigsartiklar den senare afgått
med segern. Från början hade detta lagrum till hufvudsaklig
uppgift att beifra utskänkning under bön- och gudstjänsttid. Som
appendix inkommer i Karl XI:s lagstiftning förbud mot köpenskap
i gemen under sådan tid. Ännu i 1755 års förslag har detta moment
en undanskymd plats. I 1795 års artiklar gäller paragrafen i fråga
»försälgning af waror inom Lägret». I en kort annan paragraf (9)
åter har lagstiftats mot »gästabud och tractering inom Lägret».
Af de tre år yngre krigsartiklarna hafva på nytt de båda momenten
ställts sida vid sida med hvarandra i en gemensam paragraf.
En nyhet har införts med 1795 års militärkyrkoordnings § 10,
som ej »utan serskild befallning eller högsta nöd» tillåter tåg eller
marsch på sön- eller högtidsdagar under gudstjänsttid. Brott
häremot straffas med 14 dagars arrest. Denna bestämmelse, som
går igen i de senare tjänstgöringsreglementena, har emellertid
försvunnit ur 1798 års krigsartiklar. Genom kungl, brefvet den 23
januari 1816 återupptages frågan, om ock i modifierad form.1 Vi
hafva i annat sammanhang anledning att återkomma till denna
punkt.
I 1795 års krigsartiklar, § 12, liksom ock i 1798 års motsvarande
lagstiftning (§ 8) äro inryckta bestämmelser rörande kontrollen
öfver det till indelta armén, båtsmanshållet och det värfvade
krigsfolket hörande manskapets kristendomskunskap, kyrko- och
nattvardsgång, hvaröfver detsamma vid kommendering till möten,
fälttåg och garnison skall för krigsprästerna förete intyg från
vederbörande prästerskap. Härvid åberopas och bekräftas kungl,
brefvet till öfverstarna den 28 september 1685 samt kungl, brefven
den 10 februari 1693 och den 28 oktober 1695. Ända in i senaste
tid, långt sedan hufvudändamålet med dessa förordningar försvunnit
1 Brefvet anfördt i Rydéns uppl. af Sveriges kyrkolag, 1861, sid. 19.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
