Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - A. Gierow. Bidrag till det svenska militärkyrkoväsendets historia (forts.) - D. Militärkyrkoordningar af nyare typ
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SVENSKA MTLITARKYRKOVÄSENDETS HISTORIA
ur medvetandet, har såsom en relikt från gångna tider lefvat kvar
ordningen med prästbetygens granskning af regementspastorn vid
manskapets inställelse till militärtjänstgöring. Den närmare
behandlingen af frågan om denna kontroll tillhör ett annat kapitel.
I den tidigare upplagan af ifrågavarande krigsartiklar förekomma
dessutom bestämmelser rörande manskapets undervisning i
salighetsläran under pågående möten och förläggning i garnison samt
i fält. Befälhafvaren har att utsätta viss dag under hvarje
regementsmöte med de indelta regementena för hållande af förhör i
densamma. I de senare af de här närmast ifrågakommande
krigsartiklarna har denna befälhafvarens rätt åter bortfallit och ersatts
med en mera allmänt formulerad förpliktelse för militärprästerna,
»at om Manskapets undervisning i Salighets-läran draga flitig
försorg», ett moment, som vi äfvenledes återfinna i redogörelsen
för tjänstgöringsreglementenas kyrkoordningar.
1795 års militärkyrkoordning, § 13, likaväl som 1798 års § 9,
stadfäster den förutvarande ordningen beträffande dels
tillsättning af amiralitets- och krigspräster, dels ordning för
amiralitets- och fältkonsistorium. I det väsentliga äro ofvannämnda
lagrum till form och innehåll med hvarandra öfverensstämmande.
De sistnämnda krigsartiklarna gå emellertid på tvenne punkter
kompletterande utöfver de förra: dels i fråga om åliggandet för präst
i gemen att inom det regemente, där han tjänar, i likhet med
konsistoriet öfva allvarsam tillsyn däröfver, att i allt, som rör hans
ämbete, gudstjänster och »til en skickelig och omständig
Kyrko-discipline hörer, ali tillbörlig ordning må wafda i akt tagen», dels
i fråga om handräckning vid påfordran åt präst i denna hans
tjänste-utöfning.
Till dessa militärkyrkoordningar höra i viss mån jämväl de
i 1795 års krigsartiklar, kap. 18, § 13 och i 1798 års krigsartiklar
kap. 14, § 12, mom. 3, § 14, mom. 12, §§ 33 samt 63 innehållna
stadgandena. De båda förstnämnda lagrummen fastställa forum
för vid armén och flottan tjänstgörande prästerskap, hvarvid
boskillnad göres mellan krigsdomstol och konsistorium. Till den
förstnämnda höra förseelser utom tjänsten och mot krigsartiklarna,
till den senare mål, som eljes röra sådan prästmans ämbete, lära och
kyrkodisciplin. Skulle hans brott af det förra slaget vara så
graverande, att »förlust af Embetet påstås», åligger det krigsdomstolen
att yttra sig endast om »huru brottet lagligen anses bör», men
konsistorium, som inom 14 dagar skall erhålla del af krigsdomstolens
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
