Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - A. Gierow. Bidrag till det svenska militärkyrkoväsendets historia (forts.) - D. Militärkyrkoordningar af nyare typ - E. Kyrkoordningarnas utbrytning ur den militära strafflagstiftningen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
3 2
A. GIEROW
manna Gudstjensten, önskar han förkortad till blott »Gudsfrugtan »
såsom fullt täckande det hit förlagda innehållet.
Vidare anmärker han i en längre, fristående reservation den
3 juni 1826 beträffande § 2 följande. »I denna § står: och
af-bedja i församlingen offenteligen sitt brott, och i 4 § står: uppenbar
körkoplikt; är detta en och samma sak så bör därtill begagnas
samma uttryck; i annat fall vill den som är ovan vid dessa
termer, derföre att de äro olika, äfven upleta någon skiljaktighet i
sjelfva saken; i allmänna föreskrifter torde det vara rättast att
om en och samma sak nyttja samma termer och ej därmed
variera för att få vackrare svenska; i Författningar är den
svenskan vackrast som är begripligast.
Här är äfven straff utsatt för förbrytelsens förnyelse; den som
står uppenbar Körkoplikt kan ej mera tjena som Soldat och kan
således ej såsom sådan förnya detta brott. — Straffet af uppenbar
Körkoplikt hvilket förekommer så väl här som uti 4:de § för mindre
fel, bör förändras till något annat lämpligt men ej vanhedrande
straff. — En Soldat kan omöjligen längre tjena i Krigs ståndet sedan
han inför en hel församling stått och skäms. — Fastän för
närvarande ej är att befara, så kan möjligen i en annan tid inträffa
att t. ex. under ett krig några Soldater på ett, efter deras opinion,
minst brotsliga sätt, ville skilja sig ifrån de mödor och faror vid
hvilka de ledsnat, och då behöfde de ej mer än svära vid ett corum;
en annan af deras kamrater, öfverens med dem, gjör derå anklagelse,
och antingen skulle man då ej följa lagens föreskrift, eller ock skulle
de undergå uppenbar Körkoplikt och i följd deraf utstrykas. —
Att Krigslagen genom ändring i detta straff, blefve olik den
allmänna Lagen, är ej något giltigt skjäl för att förkasta förändringen;
olikhet emellan dessa båda Lagar inträffar ju i många fall och måste
göra det.»
Bevisningen i denna reservation är på anförda punkt slående.
Hvarken den åsyftade paragrafen eller förslaget i sin helhet vann
heller någonsin stadfästelse.
E. Kyrkoordningarnas utbrytning ur den militära
strafflagstiftningen.
Ända till 1868 bibehöllos 1798 års krigsartiklar vid gällande
kraft, kompletterade dels genom de kungl, cirkulären den 26
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
