Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - A. Gierow. Bidrag till det svenska militärkyrkoväsendets historia (forts.) - F. Militärkyrkoordningar i tjänstgöringsreglementena för armé och flotta
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SVENSKA MILITÄR K YR KO VÄSENDETS HISTORIA
71
alltsedan Fredrik I:s tid, till kap. IX, där det har öfverskriften
Kyrko-ordning.
Denna kyrkoordning är af ganska afvikande typ i förhållande
till sina föregångare. Dess första och grundläggande moment är
den statskyrkliga församlingsbildningen af de till ständig
tjänstgöring sammandragna truppförbanden antingen så, att hvarje
regemente eller kår, allt efter sin förläggning på en eller flera orter,
bildar en eller flera särskilda församlingar, eller ock så, att å ort,
där garnisonspastor finnes, afdelningar ur olika regementen och
kårer sammanslås till en gemensam församling.
Öfriga regementen och kårer betraktas vid sammandragning
till tjänstgöring i fred endast i fråga om själavården såsom
självständiga statskyrkliga församlingar. I fält däremot utgör hvart
och ett af de lägsta truppförband, vid hvilka präst finnes anställd,
en särskild församling.
Bestämmelserna om fältkonsistorium äro väsentligen
hämtade ur § 18 af 1858 års i tjänstgöringsreglementet innehållna
Kyrkoordning.
Den vidlyftiga § 2, som handlar om Kyrkoboks förande och
prästbetyg, innehåller just intet nytt af intresse, utan går med sina
bestämmelser väsentligen tillbaka till motsvarande stadganden i
de närmast föregående tjänstgöringsreglementena.
§ 3 med rubriken Särskilda bestämmelser hänvisar till en
början rörande gudstjänst och nattvardsgång till den likvisst aldrig
stadfästa del II, kap. II, hvarom mera nedan. På båda dessa
ställen understrykes rätten för medlemmar af främmande
trossamfund att afhålla sig från deltagande i truppförbandets kyrkliga
akter. Som nytt moment har influtit föreskrift, att, i den mån
omständigheterna det medgifva, vid till tjänstgöring
sammandraget truppförband tillfälle bör beredas okonfirmerade medlemmar,
som dock tillhöra statskyrkan, till religionsundervisning af
regements- eller garnisonspastor.
Aflider under militär tjänstgöring medlem af främmande kristet
trossamfund, är regements- eller garnisonspastor pliktig att
förrätta jordfästningen. Aflider under enahanda omständigheter
medlem af icke kristet trossamfund, förrättas däremot begrafningen
icke af militärpastorn, utan öfverlämnas den aflidne till kungl.
maj:ts befallningshafvande, så vidt icke hans egna trosförvanter
begära att få draga försorg om begrafningsaktens förrättande.
Del II af förslaget, hvilken, som sagdt, aldrig erhållit stadfäs-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
