- Project Runeberg -  Kyrkohistorisk Årsskrift / Nittonde årgången, 1918 /
76

(1900)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - A. Gierow. Bidrag till det svenska militärkyrkoväsendets historia (forts.) - F. Militärkyrkoordningar i tjänstgöringsreglementena för armé och flotta

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

6o

A. GIEROW

ningars besättande. Här har emellertid gifvits plats åt
slottspastorn vid Krigsskolan, medan afdelningen rörande anställande af
reservpastor i regementets reserv helt utgått. Bestämmelserna
angående de civilmilitära tjänstebefattningarnas upprätthållande
(§ 88) äro likaledes tagna ur 1889 års upplaga.

Såsom af referatet utaf sistnämnda och de med detsamma
öfverensstämmande reglementenas kyrkliga stadganden har
framgått, voro dessa därstädes uppdelade på flera olika partier af
reglementet. I 1911 års edition äro de däremot i görligaste mån
sammanförda. Kap. 17 uppsamlar sålunda under hufvudrubriken
Religionsvård och församlingsordning, hvad som förut fördelats på
del III, kap. II, del II, kap. I samt del I, kap. VIII. 1916 års
upplaga, som förlagt hithörande till kap. 16, har aflägsnat 1911
års § 130, den under rubriken Militärpastor intagna
instruktionen. Anmärkningsvärdt är, att regementspastorerna här enligt
de af kungl. maj:t den 13 november 1914 fastställda planerna
för öfvergången till den nya härordningen utgått ur den
civilmilitära personalen såsom enligt den nya strafflagen för
krigsmakten ej längre tillhörande nämnda personalkategori. De
uppföras här såsom civil personal, hvilket i svenska arméns rulla
iakttagits från och med 1918.

Inskränkning i skyldigheten att hålla söndaglig gudstjänst,
hvilken i de förra reglementena betingades af »gällande hinder»,
är i 1911 och 1916 års upplagor uttryckligen lagd i
vederbörande regementschefs (befälhafvares) hand. — Punkten om
utryckning till kyrkoparad har här utgått.

I fråga om platsen för gudstjänsternas hållande införes i sak
icke något nytt moment. De förutvarande bestämmelserna hafva
emellertid sammanförts. En nyhet är betonandet af de särskilda
militärgudstjänsterna såsom den gudstjänstform, hvilken »helst
där så är lämpligt», bör anlitas. Som regel bör, då gudstjänst icke
äger rum i kyrka, densamma dock hållas inomhus och sittplatser
därvid beredas deltagarna. I krig eller eljes vid friluftsgudstjänster
följas i tillämpliga afseenden de för korum gifna föreskrifterna. För
första gången möter bestämmelsen om hållande af korum -— i regel
i kompaniförband — i samband med öfningarnas början och
afslutande, så ock betonandet af att bönen skall »förrättas af någon
med sinne för dess allvar och med förmåga att framsäga den på ett
värdigt sätt». Stadgandet, att formeringen vid dessa religiösa akter
skall fästa afseende vid »att predikantens eller böneförrättarens

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 14:06:26 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/kyrkohist/1918/0084.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free