Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - A. Gierow. Bidrag till det svenska militärkyrkoväsendets historia (forts.) - F. Militärkyrkoordningar i tjänstgöringsreglementena för armé och flotta
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SVENSKA MILITÄR K YR KO VÄSENDETS HISTORIA
79
(mindre flagga) under besans-spriet skall utslås på flaggskeppen,
och trumpeterna, trummorna ocli klockan röras, vetandes, att eho,
som utan skälige och viktige orsaker försummar sig infinna,
densamme skall anses med den plikt, som sjöartiklarna innehålla.»
Och citerade författare fortsätter: »Då bönen lästesvid korum»,
skulle »alla stå på knä», hvarefter anföras de bestämmelser, som
vi förut påträffat i Karl XI:s sjöartiklar.
Gustaf III:s reglementen för flottan blifva af grundläggande
betydelse för de kyrkliga stadganden, som växa fram inom dessa
tjänstgöringsreglementens ram. Det tidigaste af dessa är
Reglemente, hvarefter Tjenstgöringen kommer at bestridas under
Expeditionen med Kongl. Arméens Flåttas Finska Escadre År 1788, tryckt
i Åbo (Frenckelska Boktryckeriet, s. å.), hvars bestämmelser i oss
angående delar ordagrant gå igen i Tienstgörings Reglemente för
Kongl. Arméens Flotta År 1790, tryckt i Kongl. Tryckeriet,
Stockholm 1790, projekteradt af M. Anckarsvärd och försedt med
sanktionsformeln: »Approberas til efterlefnad. Stockholms Slott den 5
Martii 1790. Gustaf». I nästan oförändradt skick upprepas dess
bestämmelser i det följande Reglemente för tjenstgöringen til sjöss
vid Kongl. Arméens flotta. 1796. Tryckt i Kongl. Tryckeriet i
Stockholm s. å.1
Dessa reglementen inledas af ett kort kapitel Om
Gudsfruktan, hvilket motsvarar de nyss nämnda reglementenas för armén
gudstjänst- och kyrkoordningar.
Åberopande den nära samhörigheten mellan kärleken till Gud
och fäderneslandet samt alla »Krigs-Dygders» ursprung i denna
kärlek, inskärpas som en allas plikt »sann Gudsfruktan och ordent-
1 »Arméns flotta» härrör från d. v. öfversten vid artilleriet Ehrensvärd.
På 1750-talet inrättades galèreskadrar, hvilka stodo än under flottans styrelse,
än under en generalsperson och i det ekonomiska under krigskollegium.
Arméns flotta i Finland inrättades 1770. År 1777 sammanslogos galèreskadern
och arméns flotta till en kår, delad i två eskadrar, den svenska och den finska,
med en gemensam chef och hvar sin sekundchef, båda med afseende på
ekonomien lydande under krigskollegium. En skärgårdseskader för Bohusläns
kuster inrättades 1789, och en ny liufvudafdelning för skärgårdsflottan i Åbo
1793. För arméns flottas ärenden infördes 1794 storamiralsämbetet, och samma
år återfick densamma sin forna öfverrätt. Ar 1796 utgafs, som ofvan är sagdt,
dess redogörelsereglemente. En kommitté för förvaltande af dess ärenden
tillsattes följande år. Dess kammarrätt, grundad 1780, upphörde 1811. —
Örlogs- och arméns flottor sammanslogos 1823 under benämningen Kongl.
Maj:ts Flotta (Kungl, brefvet den 7 oktober 1823). Jfr GynTher, o. a. a.,
första delen, sidd. 397 f.
Gustaf lll.s
reglementen
för flottan.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
