Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - A. Gierow. Bidrag till det svenska militärkyrkoväsendets historia (forts.) - F. Militärkyrkoordningar i tjänstgöringsreglementena för armé och flotta - G. Förslag till ny militärkyrkolagstiftning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
6o
A. GIEROW
[-Regemenis-instruktioner.-]
{+Regemenis-
instruktioner.+}
vikelse från gällande stadganden dels för prästerskapet i gemen,
dels för flottans präster.
Till sist vill jag påpeka förefintligheten af
regementsinstruk-tioner, fastställda af regementscheferna och i några fall
innefattande bestämmelser rörande de kyrkliga förhållandena inom resp.
truppenheter, hvilka instruktioner emellertid blott innebära en
närmare utformning af tjänstgöringsreglementenas motsvarande
stadganden och ju icke äga den allmängiltiga karaktär som dessa.
G. Förslag till ny militärkyrkolagstiftning.
Den föregående undersökningen har gifvit vid handen, att
alltifrån tillkomsten af kyrklig själavård för svensk
försvarsorganisation densamma nästan undantagslöst varit reglerad genom den
allmänna krigslagstiftningen och tjänstgöringsreglementena för
armé och flotta, där den ingått såsom en beståndsdel. Frånsedt
en del separatbestämmelser, hvilka tillkommit såsom komplement
till den nämnda legislaturen, är det egentligen blott de
ovannämnda kungl. cirk. den i februari 1813 och Kongl. Maj:ts
förnyade Nådiga Reglemente för Presterskapet vid
Amiralitetsförsamlingen i Carlskrona den 24 maj 1864, hvilka lämna en mera utförlig
militär kyrkoordning utanför den ofvan angifna ramen. Till dessa
aktstycken får jag anledning återkomma i en följande afdelning.
Det är först i det ig:de århundradet, som krafvet på en
fristående militär kyrkolagstiftning arbetar sig fram.
Krigsartiklarnas ersättande med en särskild militär strafflag och
tjänstgöringsreglementenas i öfrigt rent militära prägel hafva i sin mån
framdrifvit detta önskemål. Härtill hafva så småningom sällat sig
jämväl andra motiv: en växande insikt beträffande den psykologiska
betydelsen af militär själavård och känslan utaf de föråldrade
former, i stort sedt, i fredstid endast kvarstående fragment af en
beskuren krigsorganisation, under hvilka institutionen måste arbeta.
När vårt land börjat hämta sig efter krigen kring näst sista
sekelskiftet, framträda sida vid sida med en allmän ovilja mot
försvarsbördor också funderingar på indragningar och besparingar
af anslagen till denna själavård. Vid den annars jämförelsevis
frikostiga lagtima riksdagen 1828—1830 framkom en enskild motion
af innehåll, att regementspastorssysslorna »såsom icke
oundgänglige, borde försvinna, helst de förutsatte en för ett fattigt land
besynnerlig frikostighet att för 18 dygns tjänstgöring om året under
Orientering.
Förslag till
afskrifning.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
