- Project Runeberg -  Kyrkohistorisk Årsskrift / Nittonde årgången, 1918 /
102

(1900)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Meddelanden och aktstycken - Yngve Brilioth. Två svenska biskopsprovisioner på 1460-talet

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

I02

MEDDELANDEN OCH AKTSTYCKEN I I I

med växlande belopp, beroende på antalet kardinaler, som
deltagit i utnämningen, men fastslogos vid medeltidens slut till
sammanlagdt 5/2s af commune; de tillföllo vissa
kardinalkollegiets, kammarens och kansliets tjänstemän. För de flesta svenska
biskopsstift torde denna skattskrifning ha skett under 1300-talet,
för Uppsala stift mot slutet af 1200-talet. I regel förblefvo de
en gång fastställda beloppen oförändrade under medeltiden.

Vid sidan af denna skattskyldighet till den påfliga
kam-.maren stod en annan: till kansliet. Detta hade småningom växt
till en apparat af betydligt omfång och sönderföll i ett flertal
ämbetsverk, som hvarje utfärdad urkund måste passera för att
bli rättsgiltig, och med hvarje sådan behandling voro förbundna
dels afgifter af bestämd storlek, hvilka utgjorde en särskild
inkomstkälla för påfvestolen, dels sportler till tjänstemännen,
hvilka ofta köpt sina oaflönade ämbeten och hade att se sig
till godo på allmänhetens bekostnad. För 1300- och större delen
af 1400-talen sakna vi emellertid direkta upplysningar om
storleken af de afgifter, som kunde vara förenade exempelvis med
en biskopsprovision, äfven om själfva kanslitaxorna skulle låta
sig approximativt beräknas med ledning af vår allmänna
kunskap, om kansliets taxväsende.

Det är en särskild omständighet vi ha att tacka för de två
detaljerade räkningar öfver samtliga de utgifter ett par svenska
biskopar på 1460-talet fingo vidkännas för sin utnämning, som
nedan finnas aftryckta. Den 29U 1462 utfärdade nämligen
Pius II:s camerarius kardinal Ludvig af Aquileja ett edikt med
titeln: »Edictum positum pro exhibendis cedulis expensarum
provisionum».1 Detta anger som sitt ändamål att sätta en gräns
för de utpressningar, som de prokuratorer (eller sollicitatorer)
gjort sig skyldiga till, hvilka lefde på att som ombud sköta
ämbetssökandes angelägenheter vid kurian — att bevaka en
klients intressen vid påfvehofvet och tillse, att de urkunder, som
hörde till en regelrätt provision, passerade alla kansliets och
kammarens departement och blefvo ordentligt utlösta, kräfde en
betydlig erfarenhet och ofta både förslagenhet och energi. Nu
hade emellertid dessa herrar tagit sig för att på ett
otillständigt sätt pungslå sina klienter under föregifvande, att de måst

1 Mayr-Adlwang, Über Exfiensenrechnungeti für päpstliche
Provisions-bullen des 15. Jahrhunderts, i Mittheilungen des Instituts für Oesterreichische
Geschichtsforschung, XVII, s. 72 f., 90 f.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 14:06:26 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/kyrkohist/1918/0110.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free