Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Meddelanden och aktstycken - Underrättelser
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
134
MEDDELANDEN OCH AKTSTYCKEN I 2 I
historisk synpunkt ju har ett säreget stort intresse — ett
grafkapell vid stranden af Vättern, där, såsom förf. på goda skäl
gör gällande, Sverker och medlemmar af hans ätt blifvit
begrafna. Sannolikt ligger kapellet på platsen för Sverkers mord,
och åtskilliga omständigheter gifva vid handen, att han där
dyrkats som helgon. Kapellets byggnadsstil öfverensstämmer
nära med den under iioo-talets tredje fjärdedel uppbyggda
klosterkyrkans. Helgonglorian har sålunda varit det tack abbot
Gerhard och hans munkar bringat sin kunglige gynnare. Efter
ali rimlighet bör ju denna upphöjelse ha skett och kapellet ha
uppförts under Karl Sverkerssons tid. Sverker den helige är
säkerligen icke något konkurrenshelgon till Erik den helige
(s. 54), utan tvärtom: Sverkers kyrkliga vänner ha först gifvit
honom helgonäran, och däremot har Erik satts upp, väl vid
tiden för resningen mot sverkrarne under Knut Eriksson. (Ree.
är därför mer än någonsin öfvertygad om, att det af
Alexander III klandrade helgonet i det omtvistade brefvet af 1172
icke är de under världskrisen påfvetrognas Sverker utan
konkurrenternas Erik.) Man har frihet att tänka sig ättfejden förd
under ömsesidigt anropande af de glorifierade stamfädernas
protektion. Och i mån af Erikspartiets seger har så det yngre
helgonet blifvit rikets patronus och trängt det äldre i ren
förgätenhet.
— I Historisk tidskrift för Skåneland har lauritz
weibull publicerat utförliga och ingående undersökningar i Den
skånska kyrkans äldsta historia. Efter att i ett 1914 utkommet
häfte (Bd V, h. 1—3) ha behandlat missionstiden, Sven
Estrids-sons försök att skapa ett danskt ärkebiskopsdöme och
Adalberts af Bremen patriarkatplaner, upprättandet af den
lundensiska ärkestolen samt striden mellan Hamburg och Lund, har
förf. 1917 (Bd V, h. 4—5) fortsatt med en teckning af
archi-episkopatets och kaniksamfundets inre utveckling under Asker
samt af Eskils verksamhet och upprättandet af ärkestolarna i
Trondhjem och Uppsala. Förf:s kända grundliga förtrogenhet
med källorna och kritiska skarpsinne förneka sig icke heller
här, och åtskilliga pålitliga resultat ha vunnits. Stundom leder
dock kritiken af föregående forskare förf. till ganska diskutabla
hypoteser, hvilka dock icke här må diskuteras.
— I samma tidskrift (Bd VII, h. 1, 1917) uppvisar Arthur
Stille i en utredning om Skånska kyrkors, borgars ocli herre-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
