Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Meddelanden och aktstycken - Underrättelser
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
MEDDELANDEN OCH AKTSTYCKEN I 2 I
sätens läge, att de skånska kyrkorna i regeln ligga vid
flodlinjerna; han menar, att dessa linjer beteckna de ursprungliga
odlingsområdena, där medelpunkterna för bygden, härdarna för
stammens och dess underafdelningars lif och de gamla
kultplatserna ligga, och att sålunda vid kristendomens införande
kyrkorna förlagts vid dessa bygdernas centrala samlings- och
kultplatser.
— C. M. Kjellberg har i några kulturhistoriska och kritiska
studier till Uppsala stads äldre historia, sammanfattade under
titeln Från Fyris slätter (1918), äfven bl. a. berört några af
IOOO-och iioo-talets mångomskrifna problem, så den
senmedeltida traditionen om att Magnus Henriksson skulle fallit vid
Danmarks kyrka och i samband därmed frågan om
upphofs-mannen till Erik den heliges död, och vidare de äldre
uppländska biskpssätena, hvarvid man särskildt lägger märke till
antagandet, att det gåtfulla Fornsigtuna skulle vara identiskt
med platsen för det sigtunensiska biskopssätet, den utanför den
senare staden liggande befästa biskopskyrkan S:t Per. Namnet
skulle senare genom förväxling ha kommit att öfverflyttas på
det nuvarande Signildsberg.
—■ Den egentligen centrala delen af vår medeltid synes
tills vidare draga till sig mindre intresse än de dunklare och
mera svårtydda begynnelserna. En studie på en enskild viktig
punkt af detta område har gjorts af sven tunberg i den som
akademisk profiföreläsning tillkomna uppsatsen Det andliga
/rälsels införande i Sverige (i Historisk tidskrift 1917). Här
analyseras i belysning af förhållandena på kontinenten och i de
nordiska grannländerna 1200-talets och det begynnande
1500-talets privilegiebref för kyrkan. Intressantast är kanske den
inblick man får i Birger Jarls kyrkopolitik med dess månhet
om statsmaktens intressen och njugghet mot kyrkan, förebilden
för Torgil Knutssons genom höjers och K. G. westmans
undersökningar välkända antiklerikala politik.
— Till ett helt annat område af kyrkohistorien för oss den
af Emilia Fogelklou, Andreas Lindblom och Elias Wes-
SÉN utgifna, synnerligen vackra samlingen af Legender från
Sveriges medeltid, illustrerade i svensk medeltidskonst (2 bd,
1917). Man har velat till införande i svensk medeltida fromhet
framlägga på modern svenska ett urval af legender, som varit
gängse i Sverige under medeltiden, och man har haft den goda
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
