Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Litteraturöfversikter, granskningar och anmälningar - Efterskörd till Lutherlitteraturen 1917. Af Hj. Holmquist
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
JO
LITTERATUROEVERSIKTER
växt etc. på protestantisk mark. Schuberts uppfattning af det
landsfurstliga kyrkoregementets utformning afviker ej litet från
Hallers; reformationen blir i S:s teckning en väsentlig faktor.
Det var en naturlig konsekvens af reformationens nyordning,
att den löpte ut i ej blott en statens Kirchenhoheit utan ett
landsherrligt Kirchenregiment. Intressant är S:s påpekan, att
Luther med förkärlek hämtat sina synpunkter ej så mycket
från landsfurstendömet som från de små tyska republikanska
stadsstaterna. Utvecklingen inom kalvinismen analyseras; ur
synpunkten af en gudomlig rätts existens kommer kalvinismen
att te sig som ett halft steg åter mot Rom. Men S. ger det
fullaste erkännande åt, att därifrån och från Sveriges Gustaf
Adolf den tyska protestantismen räddats. Och han häfdar, att
den anglo amerikanska kalvinismen trots yttre lagväsen,
moralistisk sedlighet och idealet om gudomlig rätt i
episkopalförfatt-ningen dock tillsammans med den tysk-skandinaviska
lutherdomen bildar en enhet gent emot den romerska katolicismen.
Beträffande den sistnämnda gör S. gällande, att den under
trycket från protestantismens växande makt har förvandlats, om
ej i teori så dock i verkligheten, så att vi måste tala om en
nykatolicism. För att blott framhäfva det viktigaste: äfven
katolikerna ha faktiskt släppt förföljelsetanken och krafvet på
en absolut kyrklig rätt i samfundet bredvid och öfver den
statsliga. Det är detta nu nådda likartade rättsmedvetande, som
möjliggjort för katoliker och protestanter i Tyskland att stå
som en man i kriget. Om katolicismen ej undandrager sig
äfven en nödvändig teoretisk själfkorrektur här, skola det
protestantiska och det katolska idealet i framtiden kunna lyckligt
komplettera hvarandra i fri täflan. I slutet af S:s skrift äro
noter bifogade.
Men jag måste fatta mig kort. GUSTAV K.RÜGER: Der
Genius Luthers 1917, 19 s., är varmt och känsligt hållen. Den
samlar sig kring en Haller motsatt synpunkt. Krüger tager
upp till skärskådande Döllingers bekanta sats, att reformationen
måst komma, äfven om Luther icke funnits, och finner den ej
vara riktig. Den katolska kyrkan hade kunnat reda ut allt
annat, utom Luther. Tiden var ej mogen i den meningen, att
reformationen måste bryta igenom. Att sä skedde, berodde af
Luthers personlighet. Luthers genius — Luther med sin
obegränsade uppriktighet, sin stolta ödmjukhet, sin orubbliga tro
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
