Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Litteraturöfversikter, granskningar och anmälningar - Utomtysk reformationshistoria. Af Hj. Holmquist
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ANMÄLNINGAR OCH GRANSKNINGAR
177 *
universitetets festskrift. Editionen har skett med den
utomordentliga omsorg, som man är vand att finna hos Kolsrud.
Uppgiften var ej lätt, då handskriften var försedd med tillägg
och ändringar af olika händer; prof därpå lämnas i facsimilen.
Kyrkohistorikerns intresse stannar emellertid främst vid den
biografi öfver Jens Nilssøn på 151 sidor, hvarmed Brandrud
inleder festskriften. Denna biografi vidgar sig till en rundmålning
af det norska folkets andelif och kyrkliga historia under det
viktiga men åtminstone här1 i Sverige förut skäligen okända
skede, då reformationen bar sina första egentliga frukter i Norge.
Jens Nilssøn var också den obetingadt allsidigaste
personligheten i 1500-talets Norge, en typisk bärare af den gryende
reli-giös-humanistiska renässansen på norsk mark. Man kan, säger
Brandrud, frestas att kalla honom en norsk Melanchton. Han
har ock satt starkare spår i norskt andelif än någon samtida
norrman. Då jag utförligare refererat Brandruds teckning af
honom i Kristendomen och Vår tid, 1918, hft 2 —3, hänvisar jag
den intresserade dit. Brandruds framställning äger betydande
vetenskapligt värde. Framställningen flyter med den för förf.
karakteristiska lättlästa jämnheten, där det försiktigt afvägda
omdömet hindrar djärfva synpunkter och pointeringar men skänker
känslan af pålitlighet och soliditet. En viss bredd och
benägenhet för upprepningar märkes ibland. Men så blir ock
framställningen konkret och dispositionen väl framhäfd. Och förf.
tvekar icke att äfven låta de möjligheter framträda, som kunna
dragas ur det ofullständiga källmaterialet, där ett exakt vetande
omöjligen låter sig vinna. Kanske når han högst i analysen af
Jens Nilssøn som predikant, försvarare af lutherdomen och
författare. Intressant är ock bl. a. klargörandet, huru
upprättandet af ett norskt ståthållardöme i Akershus 1572 äfven innebar,
att Norges evangeliska kyrka blef en administrativ enhet och
fick den kyrkliga tyngdpunkten flyttad till Oslo — Kristiania.
Festskriften är både genom sitt omfång, papper, tryck,
vignetter och hela hållning ett verkligt praktverk, hvartill
reforma-tionsfirandet i Sverige och Danmark icke har något motsvarande
att uppvisa.
Den norske Kirkes Mindeskrift ved Reformationens
400-Aars-Jubilæum 1917. Udkast til en norsk Kirkeordinants. Efter
Kong Christian IV:s Befalning forfattet av Norges Superinten-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
