Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Litteraturöfversikter, granskningar och anmälningar - Utomtysk reformationshistoria. Af Hj. Holmquist
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
20
LITTERATUR ÖFVERSIKTER
denter i Aaret 1604 og nu efter Tiltak av
Reformations-Jubel-aarets Biskopper paa offentlig Bekostning for første Gang
utgivet ved Oluf KolsRUD. Med et Sendebrev fra den Norske
Kirkes Biskopper om den Lutherske Reformations Væsen og
Betydning. Dybwad, Kristiania 1917, VIII + 211 s. i kvart.
Denna festskrift har ännu förnämare prägel över sig än
universitetets. Omslag och friser äro komponerade efter
renäs-sansmotiver af Brynjulf Larssen; på det fina papperet
framträder vackert stilen och de röda initialerna och öfverskrifterna.
För bokvänner äro båda festskrifterna att anbefalla; förlagen ha
heder af dem. Ur vetenskaplig kyrkohistorisk synpunkt torde
framdragandet och tryckandet af 1604 års norska
kyrkoordningsutkast vara den otroligt flitige och framgångsrike forskaren
Kolsruds hittills viktigaste insats. Och värdet har fördubblats
genom den källanalys af kyrkoordningen, som han bifogar på
sid. 163 —184. Man kan bakom detta torra register få en
ovärderlig hjälp att jämföra utkastets förhållande både till
föregående lagstiftning och till den efterföljande definitiva ordinansen
af 1607. Vi förmärka pulsslagen af den norska protestantiska
kyrkans växande lif, hennes framträdande till en själfständig
kyrka bredvid den danska. Ehuru utkastets norska biskopar
alla voro danskar, hade de gjort ett allvarligt försök att taga
hänsyn till rent norska förhållanden, i så hög grad att förslaget
ej vann gehör hos de danska myndigheterna. Det i Köpenhamn
omarbetade nya förslaget, som blef lag 1607, hade en långt
mera dansk än norsk prägel; men därmed var ändock Norges
kyrka erkänd som en särskild landskyrka. — Till editionen och
källanalysen fogar Kolsrud en resumé af kyrkolagstiftningens
föregående historia i Norge. Äfven denna har jag refererat i
nyssnämnda häfte af Kristendomen och Vår tid. I sin korthet
är den i hög grad instruktiv och ger åtskilligt, som kan
framkalla jämförelse med den svenska utvecklingen. Öfverhufvud
torde det blifva en intressant uppgift att med ledning af
Kolsruds publikation här göra en jämförande studie mellan de första
svenska och norska evangeliska kyrkoordningarna och deras
betydelse för de båda folkens religiösa egenart.
J. Oskar Andersen: Överfor Kirkebruddet, Mindeskrift
ved Reformationsjubilæet X917, Köpenhamn,
Universitetsbok-trykeriet 1917, 202 s.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>