Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Litteraturöfversikter, granskningar och anmälningar - Utomtysk reformationshistoria. Af Hj. Holmquist
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
22
LITTERATUR ÖFVERSIKTER
riktning arbetade Fredrik den vise genom sin aflatsgifvande
reliksamling (1518 ej mindre än 17,443 stycken; 1520 kunde man
vid allhelgonafester få 1,902,202 års aflat). xAfgörande blef dock
först Luthers universitetsreform och hans bibelundervisning.
Den nya bibelskolan drog från 1516 äfven danska studenter och
blef vida ansedd. Så nådde den ock Kristians öron.
Andersens ytterst ingående analys om innebörden af källornas notiser
beträffande Kristian och Wittenbergarna mynnar ut i ungefär
följande resultat. Kristian hade i sin märkvärdigt sammansatta
natur ett icke obetydligt religiöst arf från sin fromma moder.
Hans senare förhållande till lutherdomen under landsflykten
visar detta. Det var detta fromhetsarf, som förde honom till att
önska ett bättre religiöst tillstånd i det danska kyrkolifvet. När
han så hörde talas om den goda bibelskolan i Wittenberg,
vände han sig 1520 till Sachsen, för hvars kurfurstes omdöme
han hade förtroende, och begärde att få någon predikant för
sitt slottskapell.
Någon kommande reformatorisk utbrytning ur den katolska
kyrkan genom Wittenbergarna hade han vid denna tid ingen
anledning att föreställa sig eller reflektera öfver. Från
Wittenberg, där man ej heller lade in någon särskild betydelse i hans
begäran, sände man blott den nyligen vid universitetet inskrifne
Martin Reinhard. Han kom till Köpenhamn i dec. 1520 och
fick anställning, ej vid universitetet utan som hofkaplan.
Konungen önskade tydligen, att hofvet skulle gå i spetsen vid
införandet af bättre bibliska predikningar i Danmark. På
predikandet låg hela tyngdpunkten för Reinhard. Kungen
öppnade ock, sannolikt med maktspråk, för denne S:t Nikolai kyrka.
Någon tanke på att härigenom förbereda marken för en
brytning med den bestående kyrkan har ej funnits hos Kristian, ej
ens en humanistisk opposition. Till och med i Sachsen kom ju
en sådan brytning först efter Worms i Wittenbergskrisen, då
det allmänna prestadöinet skulle bli kyrkogrund i stället för
hierarkien. Visserligen hade ju påfven nyss utfärdat en
bann-hotsbulla mot Luther; men Kristian visste väl, att påfven
jämkade sig efter politiska förhållanden, och kände nog ingen större
oro för »kätteri» hos Wittenbergarna. Reinhards uppgift i
Köpenhamn var sålunda helt enkelt bibelpredikan. Naturligen höll
han denna i Luthers anda; och att han talade tyska hindrade
honom ej att förstås af rätt stora kretsar. Alldeles utan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
