Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Litteraturöfversikter, granskningar och anmälningar - Utomtysk reformationshistoria. Af Hj. Holmquist
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
LITTERAT UROFVE RSIKTE R
ofvannämnda förlag utgifvit en rad skrifter på magyariska om
Melanchton, den österrikiska reformationen, ritschlianismen,
Sabatier etc. Nu har han till reformationsjubileet 1917 velat
för en bredare publik framlägga resultatet af sina mer än
10-åriga forskningar om en af de viktigaste punkterna i den
ungerska reformationshistorien och därför utgifvit här föreliggande
arbete på tyska. Han har äfven varit vänlig tillsända mig
boken. Den är skrifven med äkta tysk grundlighet i
arkivforskning och kritisk fasthet i metod, och den lyfter slöjan från ett
stycke af det spännande, för oss i stort sedt okända drama,
som protestantismens lidandes- och ärorika historia i Ungern
utgör. Lättläst är boken ej, men den ger verkligt vetenskapligt
utbyte för mödan. Åtskilligt förut okändt material synes ställa
viktiga punkter i händelseförloppet i nytt ljus. Käll- och
litteraturförteckningen låter oss ock få en blick på en bit af
magyariska samlingsverk, tidskrifter och publikationer af
kyrkohistoriskt värde. Arbetet har behandlats på det kyrkohistoriska
seminariet i Lund, och fil. kand. G. Forkman har i samband
därmed för Årsskriften utarbetat en längre intressant
sammanfattning af bokens innehåll. Af utrymmesskäl nödgas redaktionen
nu emellertid nöja sig med en därur tagen kort antydan om
innehållet.
I medelpunkten för Lencz’ framställning står freden i Wien
1606, som är grundläggande för den nuvarande ungerska
protestantismens statsrättsliga läge. Bokens första hufvudafdelning
behandlar den katolska reorganisationen i Ungern under kejsar
Rudolf II och den jesuitiska politikens seger i Siebenbürgen.
Motreformationens raseri nådde sin höjdpunkt under senare
hälften af 1603 och under 1604. Lencz ger en bild häraf och af
de handlande personerna, där de nakna fakta tala det
vältaligaste språk. Vid riksdagen i Pressburg i febr. 1604 voro
protestanterna i majoritet. Förut hade spänning rådt mellan de
lutherska städerna och den kalvinska adeln på landet; men i
nödens stund närmade man sig hvarandra, och sedan dess ha
de två protestantiska konfessionerna i Ungern under
århundraden stått sida vid sida under allt lidande och i alla blodiga
strider. Riksdagen slutade med, att kejsaren förbjöd den taga
någon befattning med religiosspörsmål. Rekatoliceringsverket
fortsattes med obeveklig hårdhet, särskildt af ärkebiskop Pethe
i Zips. — Så kom den reformerte adelsmannen Stefan Bocskays
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
