Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Litteraturöfversikter, granskningar och anmälningar - Utomtysk reformationshistoria. Af Hj. Holmquist
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ANMÄLNINGAR OCH GRANSKNINGAR
33 *
religiösa dokumentet från Henrik VIILs regering. Denna bok,
»biskopsboken», vill gifva hela summan af kristen tro och blir
så i sjåfva verket den engelska protestantismens första katekes.
På bekännelsen följde katekesen. En jämförelse mellan denna
och Olavus Petris En nyttugh undervisning skulle måhända
vara af intresse. Någon direkt kontinental förebild till
biskopsboken har Lang icke kunnat påvisa. Den är tydligen en
själfständig produkt af engelsk teologi. Dock ser man, att den har
det Zwingliska kyrkobegreppet och står i nära beröring med
västtysk-schweizisk protestantism. Calvins Institutio var då
ännu okänd i England. Biskopsboken ger det reformatoriska
tankeidealet mera fullödigt och rikt än de io artiklarna. Det
medeltida katolska, som ännu fanns kvar i artiklarna, har i
biskopsboken så försvagats, att dess afsikt uppenbarligen varit att
forma Englands religiositet i rent protestantisk kontinental anda.
I sin helhet får biskopsboken af Lang vitsordet, att den utgör
en af de yppersta produkterna af hela den reformatoriska
litteraturen i Europa. •—■ De yttre politiska förhållandena kommo
Henrik VIII att redan 1539 slå om och betona sin katolska
ståndpunkt genom den hänsynslöst grymma sex artiklarnas akt.
Den antogs af parlamentet och förkunnade alltså de viktigaste
katolska lärostyckena som en statens förordning — ett unicum i
den engelska kyrkohistorien. Men Cranmer fortsatte i det stilla
att fullfölja bekännelsebildningen från 1536—37. Henrik, som
alltid hade reverens för sin ärkebiskop, diskuterade med
honom i dessa frågor, och punkter uppsattes, där än den ene än
den andre bestämde formuleringen. Så skedde det förarbete,
på grundval af hvilket konvokationerna 1543 kunde utge en
anbefalld revision af biskopsboken. Denna utkom under titeln
A neccessary doctrine etc. med kunglig auktorisation, hvarför
den går under namnet kungsboken. Kungsboken var som
biskopsboken en katekes, ehuru litterärt sedt torr och kall bredvid den
senare. Den hade aflägsnat sig från reformationens uppfattning
men dock ej så långt, att den var helt omöjlig på
protestantisk mark. Försöket till rekatolisering har stannat på halfva
vägen. Kungsboken kringskar den evangeliska andan men förde
dock med sig sädeskorn, som kunde gro och växa till
evangeliska sanningar. Så var den engelska reformationens framsteg
äfven under Henrik VIILs tyranni större än man vanligen
antagit, och Edvard VI:s fulla reformation kunde mera organiskt
3 — is2;ig. Kyrkohist. Årsskrift 1918.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
