Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Notiser om till redaktionen insänd litteratur
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
6o insända skrifter
till de evangeliska texterna: »i den tiden», »uti de dagar». Det
liturgiska krafvet skulle här hafva betänkligt åsidosatts för en puristisk
bibli-cism. f samband därmed tillvitas de kyrkliga myndigheterna det
»beklagliga förhållandet» att ej ha ombesörjt en ny edition af
»Evangeliebok för svenska kyrkan». — Mot dessa anmärkningar vänder sig nu
docenten Eideni, hvilken redigerat bibeltexternas ingresser i den
Gleerupska upplagan. Han har ju lätt att afvisa tadlet mot de kyrkliga
myndigheterna, enär sedan 1913 enligt kyrkomötesbeslut och K. M:ts
uppdrag arbete pågått med evangeliebokens revidering och komplettering.
Gent emot en anmärkning från förf. i Kristendomen och vår tid, att
Kristi pinas historia i Diakonieditionen ej omredigerats efter nya
öfversättningen, gör Eidem, enligt min mening med full rätt, gällande, alt
detta af snart 400-årig vördnad omgifna läsestycke ej är blott en serie
bibliska utdrag utan en verklig komposition och att om densamma
gäller: sint ut sunt aut non sint. En revision af lidandeshistorien är en
mycket vansklig sak, såsom professor Aurelius i ett domkapitelyttrande
(tryckt i Kristendomen och vår tid) påvisat. — Hvad beträffar
inledningsorden till evangelietexterna, så lia dessa ej, som kritikern i KVT
menar, skapats af våra äldre svenska evangelieboksredaktörer utan äro
ett arfvegods från Missale Romanum. De passade bra till den mera
liturgiska språkformen i vår äldre bibelöfversättning, men foga sig ej
naturligt till den nuvarande öfversättningen. Därför har Eidem
utelämnat dem eller ersatt dem med en närmare anknytning till texten.
De nya texterna från 1860 ha ej heller de gamla inledningsformlerna.
Några egna nya inledningsord liar Eidem ansett ligga utanför sin
befogenhet att tillfoga. Det får blifva en kommande officiell revisions
sak. Utförligt och grundligt genomgår han frågan, som är vida mera
invecklad än den utomstående tänker sig, och han får tillfälle att i
urban form klart och skarpt bemöta kritikern. Intrycket af broschyren, som
äfven tangerar den kyrkohistoriskt intressanta frågan om huru vår svenska
evangeliebok från början kommit till, är önskan att den vinst, som
vår bibelöfversättning kunnat draga af Eidems medarbetarskap, måtte
vidgas till de följdarbeten, som denna öfversättning konsekvent måste
föra med sig.
Carl Edquist. Kyrkan och arbetarvärlden. Stockholm,
Diakoniförlaget 1917. 48 s., 0,75.
Skriften utgör n:r 5 i den apostoliska skriftserien »Med svärd och
murslev» och utgöres af två föredrag: »Kyrkan och arbetaresamhället» (vid
Luleå stifts prästmöte 1915) och »Står kyrkan hindrande i vägen för
arbetarrörelsen i dess kamp för bättre levnadsförhållanden?» (inför
organiserade arbetare i Kiruna 1917). Särskildt det senare må här påpekas,
då det ger en historisk orientering beträffande den beskyllning mot
kyrkan, hvilken i dessa dagar (i maj 1918) åter ljuder äfven inom
riksdagens väggar. Edquists föredrag höra till de lugna, klara, af förståelse
för arbetarvärldens berättigade kraf burna, som verkligen förtjäna det
missbrukade hedersnamnet apologetik.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
