Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Uppsatser och undersökningar - B. Rud. Hall. Johannes Rudbeckii katekesutveckling och dess samband med tidigare andakts- och läroböcker
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
JOHANNES RUDBECKII KATEKESUTVECKLING * I I
liggöra dessa små arbeten, att en olärd klockares undervisning kan
i icke ringa mån komplettera och t. o. m. träda i stället för
kyrkoherdens fåtaliga katekes- eller barnpredikningar. Man förelägger
de längre komna ibland allmänheten ett högre pensum, såsom
man i länge sedan påbörjade folkskolor i utlandet lät längre komna
- elever flytta upp från klass II, där de inhämtat lilla katekesen,
bibelspråk och psalmer, till klass III, där de skulle »förstå», allt
efter som de växte till i ålder och kunskap samt läsfärdighet.1
Genom frågeböckerna läggas helt automatiskt framför dem, som
kunna lilla katekesen, ett fortsättningspensum, som hindrar dem
att känna sig lärda nog och att glömma sin ställning såsom ständiga
katekumener. — Medan katekesutvecklingarna så stödja och
fortsätta den rörelse, ur hvilken de själfva framgått, sker så äfven i
sådana hänseenden, som voro ägnade att ingifva farhågor. Den
faran kunde nämligen ligga nära, att utläggningarnas så nödvändiga
bidrag till ökning och systematisering af kunskapen kunde medföra
äfven ett undervisningens, examens och kunskapens betonande
med glömska af sockendagslifvets, viljefostrans och salighetsvägens
manande kraf. Många föllo verkligen offer för
kunskapsöfver-skattning och lifsfrånvändhet; medan man inhämtade hvad synden
var, lärde man kanske icke att fly densamma och att bruka
evangeliets nådekraft till kamp och seger.2 I sådan riktning leddes
allmänheten långt oftare af epigonerna än af kyrkans föregångsmän;
men väl kunde de senares efter hand framträdande sträfvan att låta
de upplysande, läroutredande synpunkterna allt mer dominera i
katekesutvecklingarna oafsiktligt underlätta ett förbiseende eller
underskattande af de direkt viljeeggande momenten.
I Luthers begrepp »förstånd» innelåg ju äfven gudsordets
efterföljd i hjärta och gärning, men den medeltida och den luterska
hjärtefromheten kom ofta att i viss mån gifva vika för eller
öfver-flyglas af den lutersk-humanistiska förståndsmässigheten eller
blotta kunskapsökningen, och det allt eftersom katekesförhören
kommo — och måste komma — att ej blott afse erhållandet af
vissa kyrkliga privilegier utan äfven att blifva en allmän
folkundervisningsinstitution. I samband med denna utveckling blir
den sammanhängande läroformen i de för ökande af menighetens
kunskaper afsedda små böckerna allt sällsyntare; analfabeterna
1 Jfr Vormbaum a. a. II s. 313, 344, 345.
2 Jfr Moe a. a., s. 316.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
