Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Uppsatser och undersökningar - B. Rud. Hall. Johannes Rudbeckii katekesutveckling och dess samband med tidigare andakts- och läroböcker
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
JOHANNES RUDBECKII KATEKESUTVECKLING
* I I
under 1620-talets förra hälft1, hafva vi att datera en svensk sträfvan
att ej blott möjliggöra och erbjuda utan äfven att förverkliga
och kontrollera, att alla lärde och förstodo kristendomens
hufvudpunkter och det i en ej alltför snäf omfattning, ja att till det
dittills gällande mimimipensum (lilla katekesen med böner), hvilket
mångenstädes först nu skulle komma att begynna blifva allas
egendom, lägga en väsentligen ökad minneskunskap och insikt.
Och äfven om det stöd för denna datering, som kan ligga i Västerås
boktrycksförtecknings uppgift om den supponerade första
upplagans undertitel, skulle visa sig ej hållbart, så hafva, vi i hvarje
fall att senast under det nämnda 1620-talets senare hälft [då sagda
upplaga trycktes (senast sept. 1628) och då synodalbeslut om dess
användning vid predikan fattas (sept. 1629) i Västerås] se
begynnelsen till ett allmännare och kontrolleradt
folkupplysningsarbete med tillhjälp af större frågeböcker. Medan växiö- och
strängnäsbiskoparna affatta blott ett obetydligt fåtal frågestycken,
medan de och Rudbeckius i KO-förslaget 1619 intaga de få s. k.
luterska frågestyckena — allt för skriftermålet — och medan
Matthiæs tidigare upplaga af Libellus var afsedd blott för
adelsskolan och därjämte saknade spörsmål, så är Enfaldiga frågor
den första kända katekesutveckling, som en svensk stiftschef
af fattat tydligtvis för att utgöra dels en hjälpreda vid den allmänna
och offentliga kontrollen öfver han egen kyrkomenighets (och
gärna äfven andra stifts) kunskapstillägnelse, dels en lärobok
för att inpräglas af så många som möjligt.
Nämnda undertitel uppgifves ha lydt på följ ande sätt:
»Spörsmål om vår kristendoms stycken, som enfaldigt folk bredvid Luthers
katekes i Visitation förehållas pläga». Det sista ordet talar om
en redan införd sed, och ur visitationer hade ju tidigt flera
evangeliska katekeser framträdt. Emellertid är källan ej pålitlig,
och af upplagan själf är hvarje exemplar försvunnet. Att i alla
följande kända upplagor slutet af undertiteln lyder: . . . »stycken
för enfaldigt folk att förfara huru de sig häruppå förstå», kunde
vittna om att så stått äfven i första upplagan2, men däri kan ock
1 Om sådant affattande och användning en längre tid före tryckningen
tala äfven utländska urkunder; jfr Reu a. a. 1:2:1, s. 252, 253, 283.
2 Cohrs a. a. IV, s. 256—262. De af Rudbeckius och medbiskoparna i
KO-förslaget 1619 (s.418 o. f.) intagna Frågestyckena vid boten motiveras därmed,
»att predikanterna [må] kunna märka, huru åhörarna saken förstå, helst
ungdomen». Jfr titeln å Gesenii mindre katekes: »Några enfaldiga frågor öfver den
enfaldiga katekesen, hvilken ock den enfaldigaste måste åtminstone förstå».
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
