Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Uppsatser och undersökningar - B. Rud. Hall. Johannes Rudbeckii katekesutveckling och dess samband med tidigare andakts- och läroböcker
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
2 O
B. RUD. HALL
är mycket osäkert.1 Hafva frågestyckena verkligen användts vid
nämnda tillfällen, kunna de hafva affattats af någon prästman i
stiftet (t. ex. Hedemoraprosten Er. Sv. Roslagius, katekesutgifvaren)
eller vara en öfversättning (såsom Olaus Petris »En skön nyttig
undervisning » eller Petrus Joh. Gothi många undervisningsböcker).
Detta till trots kommer min undersökning att uppvisa riktigheten
af det intressanta »antagandet» men därjämte ock att förkasta
antydda författares på alla bibliografer stödda mening, att Laurelius
affattat det nu kända arbetet Enfaldiga frågor. Intet skäl talar
1 Joh. Rudbeck i kå 19x1. Han citerar, utom salukatalogen,
Schef-ferus, Stiernman, Fant, Hammarsköld och Bygdén.
H. Lundström Skisser, s. 323, har — först af alla och hittills ensam —
påpekat det vara »så godt som visst, att Laurelius icke haft det ringaste att
skaffa med dessa frågors tillkomst». Han liksom alla andra håller
emellertid icke editionerna eller upplagorna rätt åtskils. Angifvande Klemming
såsom stöd talar han om en karakteristisk skillnad emellan 1641 års och öfriga
tidiga kända upplagor (t. o. m. år 1661). Men förvisso var olikheten
obetydlig, om nämnda 1641 års upplaga var, såsom de synas mena, lik 1664 och
1670 års edition. Jag håller dock före, att 1641 års upplaga är alldeles lik
Joh. Rudbeckii öfriga upplagor (inklusive 1661) och att sålunda skillnaden
är ingen alis. I 1664 och 1670 års upplagor angifves nämligen, att de voro
»omtryckta och något förbättrade» editioner af 1641 års upplaga; enär
förändring sålunda skett då (1664) och enär förändringen är så obetydlig
som den verkligen är i förhållande till alla kända upplagor före detta år, så
måste det vara visst, att 1641 års upplaga är lik de många upplagor, som
gingo förut (åtminstone f. o. m. 1632), som gingo efteråt (åtminstone 1643,
1647, i66i)och som alla äro inbördes ordagrant lika, trots det att de tryckts
i tre olika städer. Alla de kända upplagorna äro lika hvarandra, -så ock alla
kända af de från Västerås utgifna; troligt är det då ej, att en enda nu okänd,
tryckt å detta tryckeri efter somliga och före andra af dessa inbördes lika
upplagor under förf:s lifstid, skulle vara olika, ja karakteristiskt olika. Först
en senare tid och en senare editor kom med ändringarna. Det är blott denna
editors (Petrus Rudbeckii) andra omarbetning, icke första, och än mindre
är det förvisso biskop Joh. Rudbeckii upplagor, som karakteristiskt skilja
sig från 1641 års-exemplaren. — Härmed är intet bevisadt om 1627 års
upplaga. Emellertid är det likp. otroligt att vare sig Rudbeckius, eller än mindre
Laurelius, i Västerås utgifvit en helt annan lärobok, som hade samma eller
nästan samma öfvertitel som den följande editionens många upplagor, och
som befanns icke kunna tryckas i mer än en upplaga, medan den dock varit
pröfvad i praktiskt bruk redan före tryckningen och medan den blott några
år senare (1632) framträdande editionen visade sig användbar (utan eller
nästan utan ett ords förändring) i öfver 40 år. — För öfrigt är att beakta,
att intet som helst skäl andragits för »antagandet» att upplagorna tillhöra
olika »editioner». Stödet skulle väl vara salukatalogens uppgifter dels om
rmdertitelns formulering, dels om »och» i st. f. »eller» i öfvertiteln.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
