Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Uppsatser och undersökningar - B. Rud. Hall. Johannes Rudbeckii katekesutveckling och dess samband med tidigare andakts- och läroböcker
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
2 O
B. RUD. HALL
buden tydligtvis betonat behofvet af katekesutvecklingens
kompletterande med och förberedande genom insikt i den af Gud ledda och
af Luther prisade bibliska och profana historien och kanske äfven
genom interiörer ur det dagliga lifvet ■—■ interiörer dem han i hvarje
fall ofta framdrager i sina muntliga utläggningar. Också finna vi,
att Brenz, Melanchthon, Hercko och Agricola (Kinderzucht) hafva
sådana hänvisningar, medan Rudbeckii så elementära bok blott
kunde en gång för alla anbefalla deras användande. — Plats för
sådana fördjupande och fortskridande utredningar torde Rudbeckius
afsett att lämna, äfven då han upptager- den inom katolska kyrkan
träget citerade satsen, att de tre trons artiklar jämväl delas i 12
smågrupper efter antalet apostlar — en uppdelning som Brenz
Underricht använt för att klargöra de olika momenten och framför
allt för att framhålla deras nytta för läsaren -— denna nytta, som
ju jämväl af Rudbeckius ofta betonas. Ett klarläggande och
sammanfattande moment erbjudes därjämte genom upptagandet
dels af lagens sönderdelning i bud och taflor och de senares olika
innehåll, dels af bönepunkternas antal och innebörd. (Beaktas
må jämväl betydelsen af den -— af aftrycken att döma — sällsynta
typografiska anordningen, att hufvudafdelningarna särskiljas af
på en gång sifferbeteckning, dubbla rubriker och olika rubrikstilar.)
Medan 1567 års svenska lilla katekes samt Rudbeckii
bibeledition 1618 hafva många teckningar, belyses dennes
katekesutveckling ej af några illustrationer — liksom ej heller åtminstone
hans upplaga 1637 af lilla katekesen; skälen torde närmast varit af
ekonomisk art.
I afseende å läroinnehållet förefinnes hos Rudbeckius
naturligtvis ingen nämnvärd skiljaktighet emot bibelns och kyrkans
lära. I stället för att såsom Agricola undanskjuta lagen eller att
såsom Hyperius i Hessen (1563; Elementa) öfverdrifva den,
framhåller han — tydligt och utan prut men ock utan öfverskattning —
dess efterlefvand och det vid löfte om lön och vid hot om straff.
Utan lagen visste vi »intet», huru vi skola lefva Gud behagligt,
betonar han; samma framhållande af vår intighet förutan Gud och
hans hjälp sker äfven i andra sammanhang. — Trosbekännelsens
subjektiva sida betonas i andra hufvudstycket (såsom fallet var 1
flertalet utvecklingar). Och där den speciellt behandlas, i det tredje,
understrykes den och sambandet med Gud genom en t. o. m. hos
Rudbeckius ej alldaglig vältalighet, öfvertygelsefasthet och
n3?ttighets-betoning: i bön och tro bör allt framläggas; utan bön och tro fås intet.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
