Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Uppsatser och undersökningar - B. Rud. Hall. Johannes Rudbeckii katekesutveckling och dess samband med tidigare andakts- och läroböcker
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
JOHANNES RUDBECKII KATEKESUTVECKLING
* I I
likadana upplagor utsändts äfven åren 1627 och 1641; måhända
äfven 1636 och (efter författarens frånfälle) 1648; — af dessa fyra
(och kanske af än flera) upplagor finnas emellertid nu intet ex.
kvar. Sålunda hafva tre, troligen fem, kanske sju eller flera sådana
upplagor tryckts under Rudbeckii tid och en, kanske två eller flera
efteråt.1 Detta jämförelsevis stora antal upplagor är i och för sig
ett synnerligen märkligt vittnesbörd om den religiösa läraktigheten
och om tillskyndarnas — prästernas och’ klockarenas — nit för
densamma. Antalet är så mycket märkligare, som boken dels är
den första mera spridda i sitt slag och sålunda kan i vis-s mån kallas
banbrytande, dels kräfver läsfärdighet af flertalet bland dem som
skulle lära den utantill, och dels icke omfattar jämväl lillkatekesen.
Denna sistnämnda ingår såsom hufvudbeståndsdel t. ex. i Paulini
motsvarande botkatekes »Catechismus», af hvilken dock blott
fyra upplagor äro kända från hans långa biskopstid.
De flesta af de nämnda Rudbeckiska upplagorna trycktes i
Västerås. Det är blott ägnadt att förvåna, hvarför så ej var fallet
med de två tidiga upplagorna af 1632 och 1635; att de utkommo
ifrån officin i Uppsala torde — jämte boktryckerikatalogens uppgift
om 1647 års Ouestiones — vara närmaste orsaken till det så en-
1 Editionen 1636 nämnes såsom tryckt i Stockholm; den är nu okänd
enligt Joh. Rudbecks samvetsgranna undersökning i KÅ 1911. Den kan
hafva ombesörjts af biskopens broder Jakob R. BCOse, som då var verksam som
skolrektor i hufvudstaden. Enär ett exemplar finnes bevaradt af en upplaga
ifrån Västerås 1647 och enär SO Laurelii Questiones på svenska nämnes i
salukatalogen för nämnda år, så skulle uppgifterna rörande dessa upplagor
kunna — trots författarnamnet — afse en enda, nämligen Rudbeckii
Enfaldiga frågor. Ty dels finnes ej något exemplar af en edition af Laurelii
Spörsmål bevarad från 1647 (hvilket ej hindrar, att en sådan kan hafva utkommit;
jag tviflar dock starkt därpå); dels kan Laurelius svårligen hafva låtit
af-fatta eller i Västerås utsända sin bok så tidigt före sitt biskopstillträde (medan
det för stiftsvården ansvariga domkapitlet väl skulle hafva bibehållit och
omtryckt Enfaldiga frågor af pietet mot sin nyss aflidne chef, af stark känsla
för traditionen och af begär att för sina egna visitationsförhör få behålla den
förhörsbok, de och församlingarna länge vant sig att följa). Måhända har
somligas förväxling af Spörsmålsböckerna underlättats däraf, att Petrus
Rudbeckius usurperat uttrycket »Christlige Spörsmål» och låtit det utgöra
andra eller undertitel på sin andra edition, ja lian har ur samma arbete af
Laurelius hämtat flera stycken mer eller mindre ordagrant. — Skäl finnas
att nämna »1627 års upplaga» i stället 1626 eller 1628 års, men utrymmet
hindrar diskurs härom. — Enligt J. Rudbeck i KÅ 1911 finnas nu af uppl.
1627, 1636 och 1641 intet ex. och af vardera af de öfriga omtalade årg. (1632—
1661) ett ex.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
