Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Uppsatser och undersökningar - B. Rud. Hall. Den kyrkliga folkuppfostran i Joh. Rudbeckii stift - I. Inledande öfversikt: Miljö lör och föregångare till Rudbeckii religiösa nydaningsarbete bland menigheten - 1. Rudbeckii stifts materiella uppsving och andliga behof
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
DEN KYRKLIGA FOLKUPPFOSTRAN I JOH. RUDBECKII STIFT I I I
minst ett årtionde förgäfves hemställt om hos regeringen för sin
domkyrka och läroverket, det beviljas nu dels vid Rudbeckii
biskopstillträde, dels snart därefter.1
För visso möttes så vid episkopatets besättande regeringens,
Bellini och stiftsprästerskapets innerliga önskemål. Och den häri
liggande antydan dels att man å flera håll insåg behofvet af just
hans upplysta och kraftiga ledning, dels att man ville verksamt
bistå honom, kan hafva bidragit att häfva den motvillighet han påstod
sig hysa mot att antaga ämbetet. Denna motvillighet kan hafva
väckts eller skärpts af hvad han torde bevittnat i samband med sina
nyssnämnda, fem à tre år tidigare predikningar i den sorgligt
beryktade Salatrakten. Med frejdigt mod griper han i hvarje
fall — efter utnämningen — verket an. Där var han nu ställd; där
hade han blott att •—• såsom han nio år förut och sex år efteråt
manade andra lärare — bedja och arbeta.2
Ty både bön och arbete behöfdes •— och det hela hans biskopstid
igenom. Nöden var nämligen stor i religiöst, kulturellt och
ekonomiskt afseende. Och när den materiella kulturen
vid.ifrågavarande tid gör så betydande framsteg, att den yttre nöden
flerstädes afhjälpes, då håller icke den religiösa och moraliska
utvecklingen jämna steg därmed, en företeelse, som man ju ofta — eller
alltid — kunnat bevittna både förut och senare.
Rudbeckii och hans prästerskaps fostrargärning kom att både
försvåras och underlättas genom bergshandteringens kraftigt
fortsatta uppblomstring. Denna var af utomordentlig betydelse för
stiftets kulturella och materiella utveckling, ja ock jämväl för hela
landets ekonomiska bestånd. Den var »en synnerlig Guds nåd och
välsignelse», för hvilken regeringen manar dels till tacksamhet, dyrkan
och åkallan, dels till så förståndig arbetsflit, att dåligt järn ej skadade
vårt anseende i främmande land och att endast »stora och dugliga
1 Västerås konsist, und. skrifv. i6..—1695 RA. K 2. K 70. VDP
1619 17/11, 22/12; 21/8. N 1901, s. 31 o. f., N 1908, s. 27, 34. Sv. Eccl. Handl.
1600—1649 n:r 87 RA. T.ink. bibi. handl. II, s. 294—296. Afh., s. 84, 139,
146 o. f.; bilagor, s. 4 o. f. Att regeringen kände »skolans och församlingens»
usla tillstånd före 1619, framgår af RRP (1636) VI, s. 478.
2 i Kor. 3:6,11. Oratio de officio docentium, s. A4 v:o, B, C2 v:o.
Talet tryckte han 1625, tillägnande det stiftets lärare. — Att han valts af
stiftet samt hade sig »undskyllt och ursäktat», intygar han i slutet af Valeet
Predikan. Jfr N 1901 s. 32, 33 v:o.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
