Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Uppsatser och undersökningar - B. Rud. Hall. Den kyrkliga folkuppfostran i Joh. Rudbeckii stift - I. Inledande öfversikt: Miljö lör och föregångare till Rudbeckii religiösa nydaningsarbete bland menigheten - 1. Rudbeckii stifts materiella uppsving och andliga behof
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
78
B. RUD. HALL
och eländighet, att dess like icke varit hafver o.1 Troligen under
1630-talets förra hälft yttra Älfdalens socknemän, att de »ganska få
äro, som i detta året (som ock, Gud tröste, ofta tillförene är händt) af
åkern något hafva fått uppskära utan måste af onaturlig spis
försmäktat2 År 1633 sägas de flesta i nämnda socken vara af svält
mer lika döda än lefvande; och en pastors änka därstädes klagar
fem år senare, att hon och andra erhållit klen skörd: »somt hindrade
och förbrände solens hetta, att det intet gick i ax, och det i ax var
kommet, fördärfvade kölden, så att jag (det Gud bättre) ganska
ringa och litet till föda och uppehälle hafver».3 Efter det första
hungersåret på 1600-talet hade under två år, såsom Rudbeckius
vittnar, följt ett annat »Guds vredes ris, den grufliga och häftiga
■pestilentian, hvilken intet heller skonade, utan hvad igen [lämnat]
var, mer och mer förminskade och utödde». Vidare ■—• och det
svåraste af allt —: inbyggarna hade »med mycket krig och
blodsutgjutelse så lång tid varit plågade» af flera fiender, att knappast
»någon af oss, som nu lefva, vet af någon stadig och varaktig
fred till att säga — däraf mycken räddhåga och förskräckelse,
många änkor och faderlösa barn, många barnlösa och bedröfvade
föräldrar hos oss äro vordne ». Äfven genom affolkning, ödeläggelse,
skatter etc. har uppkommit »suckan, jämmer, gråt och veklagan,
ehvarest man hör; ali lust och glädje vänder åter, landet ser bistert
ut och hafver ett sådant anseende [= utseende], som [om] det snart
ville blifva ute med oss och alldeles öde».4 Syntes hemska järtecken,
sades de varsla om krig; vackra siade om fred.5 Också vittnade
Petrus Joh. Gothus, att i synnerhet trösteskrifter rönte necken
1 Boot och Bätrings Predikan [öfver Dan. 9, hållen 1615 ocli 1629],
s. A3 o. f. År 1627 klaga tre soldathustrur i Rättvik, att deras män i
lif-ländska kriget ej hörts af på två år; själfva sutte de utan mat med många
små barn. Jfr SDP 1645 25/1 om en i Södertälje bosatt änka efter tre
män, hvilka fallit i tyska kriget. Hon var lam; dottern hade fallandesot
och kräfta.
2 Skrifvelse från Älfdalens socknemän; Acta Eccl. RA.
Regeringens svar är affattadt 1635.
3 Skrifvelse från Älfdalen; Acta Eccl. RA 13/11 1638.
4 Nämnda Bootpredikan, s. A3 o. f. Pesten grasserade sedan jämväl
åren 1622—1623 och 1630; jfr KÅ 1914, s. 156—157. År 1643 frösö flera
personer ihjäl i stiftet; Tillberga Oi ULA. — 1 400 krigare skulle sändas i
fält och utrustas ensamt för Dalarne; de ideligen uppstående luckorna i
leden måste oförtöfvadt fyllas. År 1571 synes landskapet haft c:a 34000
invånare.
6 Eklund, s. 205, 206.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
