Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Uppsatser och undersökningar - B. Rud. Hall. Den kyrkliga folkuppfostran i Joh. Rudbeckii stift - I. Inledande öfversikt: Miljö lör och föregångare till Rudbeckii religiösa nydaningsarbete bland menigheten - 1. Rudbeckii stifts materiella uppsving och andliga behof
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
DEN KYRKLIGA FOLKUPPFOSTRAN I JOH. RUDBECKII STIFT I I I
kapell oeh boställen etc.1, så att ökadt antal predikningar och präster
kunde erhållas. Lillhärads församling t. ex. måste för fattigdoms
skull sakna egen kyrkoherde under årtionden, till dess öfverste
Grubb donerat ett bol. Allmogen stod hjälplös och vacklande i
denna såsom i flera andra socknar och angelägenheter.2
Magnatskolor här och var för torparbarnen vittna om godsägarnas nit.
När prästerna äro släpphändta och försumliga, är det ej sällan
adelspersonerna, som framhålla kyrkans förpliktelser — här såsom t. ex.
i Norge.3 I grannstiftet är en viss välboren fru ihärdig att få några
guds- och kyrkoförsmädande drängar näpsta, och en högadlig tager
sin döende välborne granne i upptuktelse för hans hårdhet.4 Det
vid vissa examenstillfällen anförda skälet för de underlydandes
frånvaro från gudstjänst och kristendomsförhör, det nämligen, att
de arbetat på herrgården hela veckan, kan stundom vara »de
obot-färdigas förhinder».5
Många voro nämligen likgiltiga för det religiösa6; det var
tydligtvis frestande att antyda, att den, som man var ond på af sociala
skäl, också stod i vägen för ens eviga frälsning — alldeles som då
de för nattvarden likgiltiga funno för sin frånvaro en motivering
i årslång ovänskap med någon granne.7 Och synnerligen många
visade sig, här såsom i Danmark, Norge och andra länder8, inse det
1 Jfr VDA: Säter (om dess kyrka). Gabriel Gustafsson Oxenstierna
bekostade kyrka i Tyresö från 1636: »i betraktande af den stora nöd, som
mina bönder under Tyresö vistas uti, i det de som annat kristet folk på
pre-dikodagar icke kunna komma tillsamman för den långa väg, de hafva till sina
kj’rkosocknar; ej heller sina döda få de uti consecrerade rum låta begrafva
utan nödgas dem uti moräs ocli backar nedstoppä, där de under tiden af
vilddjur varda upprifna och förtärda». SDA: Tyresö. — Tyska yrkesmän
i Skultuna förärade stora belopp till målning och restauration af templet:
Cl Skultuna ULA.
2 VDP 1641 27/3 AI9, 5/6 AI8. Litslunda inlöstes. — Jfr a. a. 1645
26/11 AI8.
3 Stavanger Protokol, s. 307—308; MOE, s. 1S6, med källuppgifter
(ang. kanslären Chr. Friis).
1 SDA: Kjula 1639 10/10, Gyllenhielms skrifvelse till Carl Kiörning.
5 SDA: EV; prosteting 1645 9/6. F IV, s. 186. Jfr VDA: Rättviks
förs. (prostvisitation i Mora 1635 22/10) angående två bröder i Mora, som
sällan komma till kyrka och sakrament och icke alis till examen.
6 Jfr Rudbeckii klagan i Bootpredikan [öfver Daniels 9], s. C2 o. f.
’ Om den enes häst bitit den andres, så kunde det motivera
uteblifvandet från Herrens bord (Matt. 5:24).
8 Jfr t. ex. MOE, s. 183—1S5, DaaE, Trondhj., s. 28, 32; Danmarks
KO 1537-
6 — i>)403. Kyrkohist. Årsskrift 1919.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
