Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Uppsatser och undersökningar - B. Rud. Hall. Den kyrkliga folkuppfostran i Joh. Rudbeckii stift - I. Inledande öfversikt: Miljö lör och föregångare till Rudbeckii religiösa nydaningsarbete bland menigheten - 2. Föregångare och paralleller till Rudbeckii religiösa nydaningsarbete bland menigheten
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
DEN KYRKLIGA FOLKUPPFOSTRAN I JOH. RUDBECKII STIFT I I I
fattiga systematiserande samt genom lärotidens nära nog
ändlösa längd. Reformatorerna hade ju i utomordentlig grad
begagnat och jämväl anbefallt efterbildning. Medan vårt kyrko- och
troslif stod utan påverkan från de heterodoxa länderna1 (t. ex.
Frankrike och England) intill 1630-talet3, täflade studenterna från
Würtemberg, Österrike, Pommern, Danmark, Norge att
efterlikna reformsträfvandena i Sachsen. Hvarför skulle ej de svenska
göra på samma sätt?
Såsom bakgrund för den folkuppfostrande verksamheten i
Rudbeckii stift synes därför behöfvas en öfversikt i stora drag
af de för oss mest förebildliga urkunderna och
organisationsformerna i det lutherska Tyskland.
Till en början hafva vi då att beakta de första årtiondenas
stadgar. De flesta utarbetades under Luthers, Melanchthons
och Bugenhagens egen verksamhetstid. De bästa eller mest
förebildliga tillkommo vanligen med deras hjälp; så t. ex. synas
Melanchthon och Bugenhagen hafva affattat, medverkat vid eller granskat
hvardera ett tiotal af de märkligare statuterna.3
Den lutherska utvecklingens genesis kodifieras kanske bäst
i Tyska mässan 1526 och i Sachsens KO 1528. Väsentliga delar
af den senare återfinnas, och det delvis ordagrant, it. ex.
Braun-schweigs KO 1528 och Brandenburg-Nürnbergs 1533. Och dessa
i sin tur verkade påtagligt på hvar sitt tiotal KO och SO.1
1 Rudbeckii fader hade måst underteckna en förbindelse före sonens
första Tysklandsfärd, att denne »icke skulle blifva en papist eller kalvinist»,
yttrar biskopen 1636 (RRP VI, s. 473). Äfven de reformerta länderna
skyndade att i flera väsentliga punkter efterlikna lutherska institutioner.
- Detta är ett ytterligare stöd för min tidigare bevisföring mot det ofta
hörda »berömmet», att Rudbeckius skulle varit målsman för införandet af
moderna språk å gymnasiet (prästskolan!); — språken skulle nämligen vara
flera än ett. Afh., s. 221, med litteraturuppgifter. Nordlund, s. 6.
3 Luther hade affattat bl. a. Wittenbergs KO 1523 och.granskat,
godkänt eller deltagit i utarbetandet af Leisniger Kastenordnung s. å., Danmarks
KO 1537, Herzbergs SO 1538 ocli Lippes KO s. à. Melanchthon antages hafva
medverkat i Eislebens SO 1525, Nürnbergs 1526, Visitationsbüchlein 152S,
Herzbergs SO 1538 och Lippes KO s. å., Kölns 1543, Reformatio
Witen-bergensis 1545, Mecklenburgs 1552, Kurpfalz’ 1556, Pfalz-Zweibrückens 1557;
Bugenhagen i Braunschweigs KO 1528, Hamburgs 1529, Lübecks 1531,
Pommerns 1535, Danmarks 1537 (1539), Lippes 1538, Schleswig-Holsteins 1542,
Braunschweig-Wolfenbüttels 1543, Hildesheims 1544. I flera fall är
medverkan något tvifvelaktig, öfversiktligt enligt Mertz, s. 162 o. f. Jfr a .a.,
s. 15—49.
4 Ur staden Braunschweigs öste t. ex. statuterna för Hamburg 1529,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
