Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Uppsatser och undersökningar - B. Rud. Hall. Den kyrkliga folkuppfostran i Joh. Rudbeckii stift - I. Inledande öfversikt: Miljö lör och föregångare till Rudbeckii religiösa nydaningsarbete bland menigheten - 2. Föregångare och paralleller till Rudbeckii religiösa nydaningsarbete bland menigheten
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
92
B. RUD. HALL
evangeliska och krafven å dem större; så blef äfven
prästbildningen mera bibliskt-religiös, mera grundlig och direkt för
det lutherska kyrkokallets utöfning nyttig. Liksom inom den högre
undervisningen blef det spontana obligatoriskt, allt efter som
kraftiga stiftschefer och kyrkoherdar satte makt bakom ordet.
Särskildt de allmänt förberedande kristendomsexamina ökades i
antal. De organiserades med hjälp af stads- och sockenuppdelning
samt statistiklängder; deras frekvens, resultat och rationella
bedrifvande inspekterades. Underlåtenhet, brister och
okunnighet bestraffades. Kaplaner, klockare och pedagoger förordnades
såsom (biträdande) barnalärare för att inprägla och förklara
barnabibeln hos och för ungdomen. Läsfärdighet började man åstunda
eller frammana och det i första hand för att underlätta
kristendoms-tillägnelsen. Från en väsentligen blott för speciella tillfällen
(såsom nattvardsgång, fadderskåp och giftermål) öfvad kontroll
öfvergick man till att periodiskt undersöka
kristendomskunskaperna hos alla. Jämväl skönjdes här och hvar allt bestämdare
ansatser till att äfven i viss mån delaktiggöra landsbygden af
sådana tillfällen till barnundervisning som städerna hade eller
förvärfvade. Därvid efterstäfvade man särskildt att öka antalet
inöf-nings- och förhörstillfällen samt att möjliggöra läsfärdighet.
Sist nämnda sträfvanden hade med särskild kraft och
detaljrikedom kodifierats väsentligen blott i vissa kapitel af de nämnda
KO i Sachsen 1580 och Würtemberg 1582, i det de anbefallt
intet mindre än hvarjedagsundervisning i kristendom samt
jämväl i läsning och skrifning. Med dessa afdelningar i sistnämnda
stadgar må därför det tredje stadiet anses börja, om man än vid
sidan däraf alltfort behöfde å flertalet orter bemöda sig mycket
för att kunna få andra stadiet ordentligt genomfört. I afseende
å organisation och obligatoriskt tvång efterliknas dessa sistnämnda
KO af Sachsen-Weimars SO 1619, af de svenska orterna
Magdeburgs och Halberstadts Agenda 1632 samt af Sachsen-Gothas KO
1642. Men väsentligen märkligare än de förra äro dessa i
metodiskt hänseende. Hvarken dessa ratichiska och comeniska
statuter eller de organisatoriska utvidgningarna i de båda
förutnämnda KO på 1580-talet blifva emellertid i nämnvärd mån
förverkligade ens i Tyskland. Under hela 30-åriga kriget, då vi i
utveckling börja närma oss Sachsens tidigare uppnådda ståndpunkt
och då undervisningsväsendet i Tyskland stagnerar, står man där
liksom vi — åtminstone i det praktiska skolarbetet — under in-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
