Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Uppsatser och undersökningar - B. Rud. Hall. Den kyrkliga folkuppfostran i Joh. Rudbeckii stift - I. Inledande öfversikt: Miljö lör och föregångare till Rudbeckii religiösa nydaningsarbete bland menigheten - 2. Föregångare och paralleller till Rudbeckii religiösa nydaningsarbete bland menigheten
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
94
B. RUD. HALL
förekomma i minst sju andra. Af Würtembergs KO 1559 uppgifves
ett antal exemplar hafva »delvis på uppfordran» skickats till
utlandet.1 Denna KO, dess efterföljare af år 1582 samt Sachsens
1580 hafva till mycket stor del tillkommit genom blotta
hopfogandet af äldre stadganden. Dessa KO af 1580 och 1582 samt
Braunschweig-Wolffenbüttels 1569 hafva redigerats af en och
samma person (würtembergs-teologen Jac. Andreæ); och
mer-omnämnda KO 1580 affattades visserligen blott för Albertinska
kretsen men äfven den Ernestinska antog den omedelbart. En
och samma person var samtidigt kyrkoherde i Wittenberg och
generalinspector öfver reformarbetet i Albertinska Sachsen; en
annan var professor i Jena och superintendent i Wittenberg — i
båda fallen gällde det alltså orter, där Rudbeckius ungefär å
ifrågavarande tid studerade. Pommerns KO 1563 och Agenda 1568
samt Würtembergs KO 1582, hvilka i mycket gå tillbaka på 30
à 50 år tidigare stadgar, omtrycktes till efterrättelse ännu resp.
1690, 1691 och i66o.2 Och förrän Karl XI (1688) befallde
sådan omtryckning af den förstnämnda, hade åtminstone en svensk
biskop å Rudbeckii tid anbefallt dennas afskrifning och —
tydligtvis i lämplig mån — efterlefnad i sitt stift.3
Det är, såsom antydts, till detta andra och delvis äfven till
det första stadiet, som den svenska storhetstidens kyrkliga
menighetspåverkan anknyter sig. Under det man hos oss redan under
Rudbeckii tid och delvis just genom honom når, ja i vissa fall
öfverskrider, hvad andra och tredje skedenas statuter vanligen inneburo
i afseende å den högre undervisningens organisation (jfr svenska
SO 1649 och Västerås’ läroverksstatuter 1628), så kunde vi å hans
tid endast i undantagsfall nå det andra stadiets slutliga eller det
tredje stadiets första utvecklingsfaser i afseende å
folkundervisningen. Under denna rika andra period i Tyskland (efter 1550)
1 Jfr företalet till 1582 års upplaga; Moser II, s. 6.
2 Åren 1690,1691 var Pommern svenskt. Delsnämndaomtryckning, dels
det maktfullkomliga sätt, pä hvilket kyrkans representanter i Ernestinska
Sachsen och i Sverige antogo resp. KO 1580 och SO 1611, utgöra ytterligare
exempel på hur litet det statsliga mången gång betydde i kyrkliga och
undervisningsfrågor och huru stor öfverensstämmelsen var i de lutherska länderna.
Jfr äfven likheten mellan de svenska stiften Magdeburgs och Halberstadts
Agenda 1632 och tyska reformstadgar.
3 Jfr senare. Osäkert är emellertid huruvida Botvidi därmed åsyftade
KO 1535, 1563 eller handboken (Agenda) 1568 för Pommern; principen är i
hvarje fall uppenbar.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
