Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Uppsatser och undersökningar - B. Rud. Hall. Den kyrkliga folkuppfostran i Joh. Rudbeckii stift - I. Inledande öfversikt: Miljö lör och föregångare till Rudbeckii religiösa nydaningsarbete bland menigheten - 2. Föregångare och paralleller till Rudbeckii religiösa nydaningsarbete bland menigheten
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
96
B. RUD. HALL
öfverskred den.1 Så anbefalldes äfven på ett biskopsmöte under
hans tid att »i somliga stycken» iakttaga »ordinantias primas
saxonicas».2 På motsvarande sätt kommo äfven senare KO,
Agendor och utredningar i utlandet att hänvisa till samma KO
(för Sachsen) 1528. Antingen denna eller en senare sachsisk
kyrkostadga samt en pommersk önskar så ock Botvidi, såsom nyss sagts,
att prostarna i Linköpings stift måtte förvärfva, och dessa
lofvade det »hörsamligen efterkomma».3 Hvad som »ännu
användes i Saxonia» eller i »alla reformatae ecclesiæ in Germania», är
ett stöd för t. ex. Olaus Martini, Kenicius och Joh. Matthias.4 I
Gabr. Holstenii papper och andra Västeråsurkunder från Rudbeckii
tid finnas flera af dessa källuppgifter bevarade och därjämte
afskrifter af danska och tyska visitations- o. a. statuter. När nämnde
domprost vädjar till de förmögna att i sitt testamente minnas de
fattiga, hänvisar han till att så »ske plägar i främmande land».
Detta sätt att gå till väga inom folkundervisningen är som
vanligt i viss mån en parallell företeelse till påverkan inom den högre
undervisningen: då Rudbeckius utvidgar Västerås’ läroverk,
utformas det i principiellt och organisatoriskt hänseende i delvis
ganska detalj trogen likhet med t. ex. Stralsunds och Bremens
skolordningar af 1591.5 Med hjälp af Sachsens KO 1528 vill han
förbereda vår sedan så berömda SO 1649. Ofta prisar han de tyska
högre läroanstalterna (samt den tyska menighetens
kristendomskunskaper). Han själf, hans vänner och präster hade, såsom
orden föllo dels vid Lenæi, dels vid Troili grafvar »i en tid då
Tyskland var rikt på stora, fromma, djärfva män», flytt till dem, »lika
som till oracula och ali bokliga konsters doktorer».6 Det var
1 Jfr att »ÅB» Resen i Danmark 1608 anbefallde till inköp och
efter-lefnad i alla pastorat ej mindre en öfversättning af denna Sachsens KO 1528
(»Instructio») än äfven Danmarks KO 1337.
2 Jfr urkund i Gabr. Holstenii papper K 2a; s. 11, 33.
3 Lundström, Unders., s. 81, 84.
4 Sv. Synodalakter I, s. 16, 17, 23, 29, 33.
6 Vormbaum I, s. 486 o. f.; II, s. 617 o. f. I sin psalmbok 1627 visar sig
Petrus Rudbeckius känna till, att Bremens domherrar anslutit sig till den
gregorianska kalendern. De i Stralsunds nämnda SO uttalade
undervisningsprinciperna och citerade skriftställena voro — direkt eller indirekt ■—-
förebildliga äfven för Sveriges skolkommitterade 1637 ocli SO 1649.
0 Jfr Rudbeckii akademiska högtidstal; uttalandet om consistorium
generale 1624 20/3: ThyseUUS, Handl. II, t. ex. s. 150 (»Consistorium
Wit-tenbergense»), 106, 114, 124. — Lenæus och Is. Rothovius hade tillsamman
med Rudbeckius studerat i Wittenberg.
Bland de dugande männen vid Rudbeckii sida märkes kyrkoherden Uno
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
