Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Uppsatser och undersökningar - B. Rud. Hall. Den kyrkliga folkuppfostran i Joh. Rudbeckii stift - I. Inledande öfversikt: Miljö lör och föregångare till Rudbeckii religiösa nydaningsarbete bland menigheten - 2. Föregångare och paralleller till Rudbeckii religiösa nydaningsarbete bland menigheten
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
DEN KYRKLIGA FOLKUPPFOSTRAN I JOH. RUDBECKII STIFT I I I
därför både för Rudbeckius och för den likaledes i Wittenberg
studerade rektor Holstenius en helt naturlig sak att under
västeråsläroverkets utvidgning till gymnasium åstunda, att »nu i höst
kunde komma någon lärd person ifrån Tyskland och ville låta
bruka sig här i skolan»; för en sådan medlärares skull voro lärarna
villiga att ytterligare se sina svältlöner minskade.1
Den åtlydnad af det traditionellt gifna och af de lutherska
exemplen, hvilken vi här beaktat med särskild hänsyn dels till
påverkan mellan tyska stater inbördes, dels till Tysklands påverkan
på vårt land, den yttrar sig äfven inom Sverige, i det att senare
tidehvarf villigt låta sig leda och stödja af föregående. Hvarje stor
sanning låg ju i det gångna, och långt förr än Rudbeckius och hans
samtida hämtat impulser direkt söderifrån, hade deras svenska
föregångare under medeltiden och den lutherska tiden dels födt,
dels mottagit, dels i viss mån förverkligat samma eller därmed
besläktade idéer. Svenska kyrkomöten, biskopar och präster
anbefalla och införa sporadiskt å sina respektive orter vissa af de
framsteg, vi funnit karakterisera den lutherska tiden; efterhand
sker det allt oftare, vidsträcktare och grundligare.
Namnen Olavus Petri, Georg Norman, Nova Ordinantia och
Troilius (Troilus) i Leksand. Vid hans bår (1664) yttrar Joh. Rudbeckius d. y.:
Både för att fullborda sina studier och för »att taga en god experiens ocli
förfarenhet af det, som hos främmande folk och nationer duger till att veta
både i språk, seder och andra lofliga öfningar [förreste han år 1608 om hösten
till Tyskland] hvarest då de evangeliske eller lutherske akademier, såsom
Wittenberg, Giessen, Jena, Rostock etc., med förnämliga, höglärda och vida
namnkunniga män af allahanda språk och studier (helst de teologiska) så
besatta voro, att alla kvicka ingenia af åtskilliga nationer och landskap
flydde och sökte till dem lika som till oracula och alla bokliga konsters
doktorer. Uti dessa akademier ocli höga skolor, besynnerligen uti Wittenberg,
hafver [Troilius studerat under 8 år].» Talaren hade ock egen erfarenhet
af sådana studiefärders betydelse: han var Rudbeckii son och hade med
sina bröder — såsom förut hans fader och dennes bröder — fått studera i
Tyskland och särskildt i Wittenberg. — Känd är den stora lärjungefrekvensen
i det nyss nämnda Rostock efter Luthers död. Åtminstone Rudbeckii ene
svärfader (Nie. Botniensis) samt åtminstone en af hans lärare (Ragvaldi)
hade studerat där under Dav. Chytræi ledning. — Le som studerat i Witten-
berg, ansågos vara trollkunniga — tydligtvis ett utslag af tron på deras
särskildt höga lärdom. Det är detta, som kan ligga till grund för att en
vägare vid tullen i Västerås ropade på kyrkogården rörande rektor
Holstenius: »Gud slcände sådana djäknar, som hafva en trollkarl till skolemästare».
VDP 1619 24/11 4.
1 VDP 1621 22/8. Afh., s. 147.
7 — 19108. Kyrkohist. Årsskrift 1919.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
