Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Uppsatser och undersökningar - B. Rud. Hall. Den kyrkliga folkuppfostran i Joh. Rudbeckii stift - I. Inledande öfversikt: Miljö lör och föregångare till Rudbeckii religiösa nydaningsarbete bland menigheten - 2. Föregångare och paralleller till Rudbeckii religiösa nydaningsarbete bland menigheten
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
DEN KYRKLIGA FOLKUPPFOSTRAN I JOH. RUDBECKII STIFT I I I
efter skulle vidtaga.1 Utom traditionstroheten torde ett bidragande
motiv legat i en önskan att hafva »händerna fria»; Rudbeckius
t. ex. »mente mest vara däri [= i KO-förslaget 1619] fattadt och
infördt, hvad om kyrko- och skoleordning kan stadgas. Men
alldenstund icke allt däruti är så determineradt som saken kräfver
och denna tid kan fordra, är i Uppsala consilio stadgadt, att om
Episcopi och Clerus såge något fel i slika ordningar, skulle de
sinsemellan där öfver ens komma. »2
Trots att KO-förslaget sålunda för lekmän kunde te sig som
en afskrift (om än delvis i logisk bearbetning) af den gamla KO,
innehåller det dock mycket beaktansvärda tillägg för att
ytterligare främja kyrkans viktiga arbete i afseende å renhet, enhet,
anda och kraft. Särskildt i fråga om den för sin tid viktiga men
lätt missförstådda och missbrukade kyrkotukten är KO-förslaget
tydligare, försiktigare och något humanare, midt under det att det
därvid är kraftigare och oböjligare än någonsin.3 Ja vi hafva
tydligtvis ali anledning att understryka och att i inskränkt bemärkelse
tyda det uttryck »disciplinam ecclesiasticam», som ÄB Kenicius
1 I afseende å kristendoinsundervisningeu för menigheten föreskrifvas
väsentligen blott följande förändringar af KO: medan katekesutläggning
förut fått upptaga halfva högmässan å landet åtminstone uti advent och
fastan, skall den nu största delen af året hållas å böndagen samt i korthet
repeteras (= förhöras) vid högmässan; en mindre katekesutveckling aftryckes
till hjälp vid skriftermålens katekesförhör. KO och förslaget, s. 33, 375,
379. Smärre skiljaktigheter funnos; jfr Wahlfisk, Katek., s. 30—32. Om
luckorna i förslaget jfr Petrus Jonæ Wex. företal till sina stiftsstadgar 1619
(Wallquist II, s. 578). Rudbeckii principiella ståndpunkt 0111
traditions-troheten jfr TiiySELius, Handl. I, s. 136, här citerad i början å denna afd.
(2). Ett af de många exemplen på otillräckligheten i omsorg vid förslagets
utarbetande är kanske bibehållandet af en äldre, slappare regims
intagningsakt (efter brott) vid sidan af en ny strängare form.
2 RRP 1636, s. 331—332. Jfr ock TiiySELIUS, Handl. I, s. 135. År
1633 (RRP III, s. 31) sade han sig dock anse det vara »ganska högnödigt»
att åter få KO reviderad. Närmast låg honom då 0111 hjärtat en ändring af
bestämmelserna om äktenskap i förbjudna led och 0111 biskopsval. — Då
hertig Karl var missnöjd med att ÄB sammankallat ett kyrkligt möte utan
den förres vetskap (1595), lät han sig nöja (»så hafver det sin väg»), då han
fick veta, att man skulle dryfta enbart religiösa frågor. Åtminstone enligt
kyrkans mening var undervisningsväsendet en religiös fråga.
3 KO-förslaget är samvetsgrannare (utesluter icke gärna »syndare»
på blotta misstankar), ej sällan strängare i princip (vill med världslig makt
tvinga bannlysta till kyrkogång) men afhyser de mest onaturliga straffen
(såsom att stå i kedjor vid kyrkan). Jfr här afd. 0111 tukten.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
