Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Uppsatser och undersökningar - B. Rud. Hall. Den kyrkliga folkuppfostran i Joh. Rudbeckii stift - Allmänna delen - II. Rudbeckii panbiblicism - 1. Öfversikt af Rudbeckii utveckling
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
112
B. RUD. HAT.L
sätt.1 Dessa hade han inhämtat genom sina studier. Under hans
ungdomsår befruktades nämligen Sveriges andliga kultur ej blott
af teologiska strömningar och stridigheter utan äfven af
klassiskt-humanistiska intressen. Bland de religiöst intresserade lärda ställde
somliga antik-studierna i öfvervägande grad i teologiens tjänst,
andra tillmätte dem en själfständig uppgift på samma gång de
jämväl borde gagna bibelstudiet. Inom dessa riktningar förefinnas
vissa motsvarigheter dels till resp. ramismen och aristotelismen
(orden tagna i deras filosofiska betydelse), dels till de två första
folkbildningsskedena, hvilka här förut omtalats. Paulinus och
Rudbeckius kunna sägas i vissa hänseenden representera hvar sin
af dessa riktningar.
Efter sina språkliga, matematisk-naturvetenskapliga och
lo-giskt-filosofiska studier samt åtminstone i början af sin
professorsverksamhet inom den filosofiska fakultetens »profan-klasser»
uttalar han sig väsentligen blott om den lärda pro/an-undervisningen
och ådagalägger därvid melanchthonskt-humanistiska, d. v. s.
estetiskt-kulturella och spekulativt-filosofiska åskådningssätt. I
sitt första akademiska högtidstal förer han panteistiska ord på
tungan samt är fylld af antikens hänryckning öfver förnuftet och
den mänskliga kulturen, öfver rättens och bildningens framsteg,
öfver statslig ordning och organisation.2 Man kan »ej finna något
mera fruktbringande, ljuft, härligtoch beständigt än vetenskapen.
Ingen konst, intet handtverk, inga jordens alster äro så
nödvändiga som vetenskapen. Genom denna lära vi känna naturens
mest fördolda gömslen; genom den härska konungar och furstar;
genom den bildas, utvidgas och vidmakthållas riken och stater.
Det finnes intet godt, som vi ej genom dess hjälp kunna förvärfva,
behålla och ytterligare förbättra».
Denna inlärda humanism och den unge talarens
öfversvallande kraftkänsla föranleder en renässansartad åtrå efter ett namn
af ära och ett lif af bragd: Alla eggas vi ju af begär efter
berömmelse och ära. Så är i synnerhet fallet med de bästa af oss, ty hos
dem står dygden på vakt och eggar dem natt och dag genom
1 Denna utgångspunkt och det närmast efterföljande stadiet lära vi
känna hufvudsakligen genom hans akademiska högtidstal.
2 Talet (1604) utgör mestadels lån af satser ur antik litteratur och
kan hafva inspirerats af Melanchthons tal öfver kunskapens värde. Corpus
Ref. XI, s. 106. De följande citaten i texten äro något sammandragna och
om-ordnade.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
