- Project Runeberg -  Kyrkohistorisk Årsskrift / Tjugonde årgången, 1919 /
115

(1900)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Uppsatser och undersökningar - B. Rud. Hall. Den kyrkliga folkuppfostran i Joh. Rudbeckii stift - Allmänna delen - II. Rudbeckii panbiblicism - 1. Öfversikt af Rudbeckii utveckling

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

DF.N KYRKLIGA FOLKUPPFOSTRAN I JOH. RUDBECKII STIFT I c; 7

däraf ålagt sig samma slags arbete i sitt privatkollegium.
Såsom biskop mötes han af samma uppgift vid stiftsläroverket.
Därför blir ock den lärda sidan af hans episkopala sträfvan
äfven i princip en fortsättning af teologie-professors-stadiet; han
arbetar för ungdomens uppslutning mot villolärorna, men däri
ådagalägger han jämväl en åtminstone modererad beundran
för klassicitet, förnuftsodling och profan bildning. Ännu fem år
efter tillträdet till episkopatet låter han trycka sin första, helt
på grundvalen af antikens källor byggda oration, och året
därefter utger han sin aristoteliska logik. För latinskolans
prästbildning skulle mänsklighetens högsta kulturskede fortfarande verka
befruktande och förädlande; det skulle förläna eloquens ocli
sapi-entia1 samtidigt med att bibelstudiet och den omedelbara
viljebildningen afsågo att frammana det som skulle vara
hufvudsyftet äfven för den lärda bildningen, nämligen fromhet.2

Före och jämsides med det att Rudbeckius såsom »eforus»
gynnade sin tids lärda bildning, ägnade han sig emellertid också
dels såsom hof- och krigspredikant, dels såsom biskop, åt menige
mans kristliga fostran. I det förra af de två ämbetena hade han
att i upprörda tider tala å Guds vägnar än till konung och
statsmän, än till väderbitna krigare ocli det ej sällan omedelbart före
stridens början. Och såsom biskop ställes han öga mot öga med
så stora brister i religiöst och sedligt afseende, att visdomen från
Aten eller utläggningarna af lärda dogmatici sällan komma till
användning. Bibelns enklaste sanningar och Luthers enklaste
utläggningar däraf ser han vara det som allmänheten bäst och
rikligt behöfver; det praktiska arbetet skärper blicken för det stora
behofvet af denna mest närande själaspis. Medan han under sin
verksamhet såsom professor i gamla testamentets grundspråk
och i dogmatik lifligt polemiserat emot och fördömt villolärorna,
otfrar han jämförelsevis mycket ringa tid åt dem i sin
allmogeundervisning3; såsom stiftschef får han händerna allt för fulla af

1 Språk- och sakkunskaper samt i, med och under detta hyfsning,
själslyftning, moral.

2 Medan Paulinus, Joh. Magni och Lenæus fortsätta sina filosofiska
stridigheter äfven under sina teologiskt-vetenskapliga och episkopala
verksamhetsperioder, använder Rudbeckius under motsvarande epoker så godt
som uteslutande sin kraft på de teologiska och praktiska uppgifterna. I
själfva verket var han förvisso alltid mindre till gagnet än till namnet att
räkna såsom ledare i de spekulativa fejderna.

3 Jfr t. ex. Sorgepredikan öfver Gustaf II Adolf 6/11 1633, s. C3 o. f.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 14:06:33 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/kyrkohist/1919/0125.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free