Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Uppsatser och undersökningar - B. Rud. Hall. Den kyrkliga folkuppfostran i Joh. Rudbeckii stift - Allmänna delen - II. Rudbeckii panbiblicism - 2. Bibelordets tillräcklighet samt dess roll i samlif och stat
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
I 2 O
B. RUD. HAI.L
Pleskov, talar han till den om Guds ords värde och tillräcklighet;1
han begynner predikan på följande sätt: Bibeln »är icke allenast
skrifven för präster och studenter, att de allena däruti läsa och
sig därefter rätta skola, utan hon är skrifven alla människor till
undervisning och rättelse, uti hvad som helst för condition eller
villkor de vara kunde, antingen de äro öfverhet eller undersåtar,
herrar eller tjänare, krigsmän eller skattdragare, borgare eller
bönder —■ så är dem alla den h[eliga] skrift gifven och föreskrifven,
att de därefter uti ali deras handel och vandel sig ställa och regulera
skola». Hans okonstlade bibelfromhet och hans framhäfvande
af det alltomfattande pliktbudet framträder ytterligare genom
att han i sin bibel-edition låter Herrens ord i 5 Mos. 12:32 tryckas
med större stil: »Allt det jag bjuder Eder, det skolen I hålla, så att
I gören därefter. I skolen intet lägga därtill och intet taga därifrån.»
En utredning om prästmäns plikter stöder han å c:a 75
bibelcitat, och i en marknadspredikan 1624 gifver han ur ett 80-tal
bibelställen menigheten ingående exempel, lärdomar och varningar i
afseende å handel och köpenskap å marknaden och i det dagliga
lifvet.2 Detta illustrerar en mycket betecknande sida af hans
sträfvan för att alla skulle i allt förverkliga skriften, och denna
sträfvan synes jämväl vara det bästa karakteristicum för den svenska
kyrkan på hans tid.
Detta Guds ord, som så var till allt gagneligt och i synnerhet
till salighet oundgängligen nödvändigt, var det — i enlighet med
bibelns bud och en helig tradition — hvarje människas första
och viktigaste plikt och rätt att lära, studera och åtlyda. Kristi
frälsargärning och testamente gällde alla; hans ord: »Mig är gifven
ali makt» var en borgen för att alla. kunde lära och efterfölja Guds
ord; alla skulle lära och efterfölja det, ty Kristus hade anbefallt
det utan inskränkning. Kristendomsundervisning och jämväl
religiös fostran måste sålunda blifva en bottenskola för alla; indirekt
1 Nie. Jac. Botiix. s. B3 v:o, 4. Martini, Visitations Process,
Samlaren 1893 extra häfte, s. 138. 5 Mos. 17:9 o. f., Jos. 1:7; Syr. 38:9—14;
i Tim. 3:15, 16. Valeet-predikan sär-editionen, s. D3 o. f., Beatum regis sc.,
s. 483; jfr den senare, s. 449, 450. Krigz-Predikan 30/7 1615, s. A2. Jfr
Förspråk på thet Gamla Testamentet (Biblia 1618). Afh., s. 104.
2 Med 22 bibelcitat belyses, att det är lofligt att köpa och sälja; med 35:
svikligt förfarande därvid; med 25: straff för orätt och lön för rätt handlande.
Så godt som alltid citeras gamla testamentet. [Jfr Er. Holstenii predikan
å marknad (1640).] Många bibelcitat: jfr Is. Rothovii Predican 0111 Collatz.
och Gestebodh (1623) samt Läurelii utläggningar.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
