Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Uppsatser och undersökningar - B. Rud. Hall. Den kyrkliga folkuppfostran i Joh. Rudbeckii stift - Allmänna delen - II. Rudbeckii panbiblicism - 3. Kristendomskunskapens betydelse för individen - B. Nådeverkans förutsättningar. Viljepedagogik
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
DF.N KYRKLIGA FOLKUPPFOSTRAN I JOH. RUDBECKII STIFT I c; 7
såsom han yttrar i företalet till en botpredikan1: Det gäller att få
människorna »uppväckta att hafva sina saker i akt, i rättan tid bättra
sitt lefverne, att de ock måtte undfly den tillkommande vreden,
och att om icke alla (det [k]nappast är till väntande) att. då ju några
såsom en brand utur elden och ett ben eller lår at ett kreatur utur
ulfvamunnen må ryckta varda och hos Gud behållna blifva».
Botpredikanter af denna typ nöja sig ej med att väsentligen kräfva
utanläxor; stark är deras tro, starkare- än döden, men stortro skall
den aldrig kallas.
Nära en sådan skulle han dock hafva stått, därest han varit
målsman för en ensidig intellektualism eller bildningsmaterialism
inom folkundervisningen. Att man så ansett honom i ej ringa mån
öfverskatta kristendomskunskapens betydelse, torde hafva sin
grund dels i kunskapen om att en intellektualiserande strömning
verkligen förefanns, dels däri att källorna ideligen nämna krafven
å katekeskunskaper, medan de och forskningen sällan tala om de
öfriga åtgärderna, fordringarna och institutionerna för »verklig
fromhet ».2
1 Boot och Bätrings Predikan 1615, 1629 (1635). I ett tiotal arbeten
talar lian om yttersta domen såsom snart kommande. Väntan på denna
var ock mycket allmän bland prästerskapet.
2 Om dessa jfr slutet af denna afd. — Man torde ock näppeligen hafva
lagt märke till de få uttalanden eller domslut af Rudbeckius, som, stående
eller ställda isolerade, skulle kunna sägas vittna 0111
kunskapsöfverskatt-ning, alldeles som sådana uttryck kunna citeras från t. ex. Palladius, Petrus
Jonæ Wex. och Botvidi samt från Rudbeckii barndomsstift. Jfr här afd.
Organ, början. Palladius, Visitatz Bog, s. 71, 72: Lära [barnen] icke de tio
budorden, tron och Fader vår, då lära de att svärja och banna, ljuga och
stjäla och slå folk ihjäl, ... så blifva [de] galgebarn, stegelbaru, hjulbaru
och svärdbarn . . . [Låt klockaren undervisa dem!] Det är bättre, än [att|
bödeln skulle slå dem. — 1586 (?) yttras i Strängnäs’ stift, att Guds viljas
vetskap fördrifver säkerhet ocli synden samt öfvervinner djäfvulens
glödande skott. I förutgående punkter hade dock likvisst sagts, att ondskan
och ett ogudaktigt lefverne låta bortfrysa Guds kunskap. Sv.
synodal-akter II, s. 50, 51. Om Petrus Jonæ Wex’. ståndpunkt jfr Wallquist II, s.
594; om Botvidis Lundström, Unders., s. 79; om Laurelii VDP 1660 21—22/5,
Hacklin II, s. 88. Petrus Jonæ Wex. försäkrade, att de »som grunden veta
på Luthers frågor» vore skickliga och bekväma till nattvarden, andra icke.
Detta innebär ej kunskapsöfverskattning, ty nyss förut hade han yttrat, att
nattvardens verkan ej vore afhängig af annat än af bättring och ordet ocli
en rätt tro. Två sådana uttalanden har ock Rudbeckius i likpredikan öfver
G. A. de la Gardie (s. C); det ena skulle, särstående, kunna tolkas såsom
slafveri under ordet. Under det i Rudbeckii stift en student dömes (för
boleri, VDP 1630 18/9) till 20 dalers böter men får slippa med 10, »så framt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
