Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Uppsatser och undersökningar - B. Rud. Hall. Den kyrkliga folkuppfostran i Joh. Rudbeckii stift - Allmänna delen - II. Rudbeckii panbiblicism - 3. Kristendomskunskapens betydelse för individen - B. Nådeverkans förutsättningar. Viljepedagogik
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
DF.N KYRKLIGA FOLKUPPFOSTRAN I JOH. RUDBECKII STIFT I c; 7
frivillig. Människan, som ju blott var en mask i stoftet, hade dock
af Gud erhållit frihet och makt att motstå ordets kraft. Därest
ej viljan var med, där var den eventuellt befintliga
kristendomskunskapen ofta såsom om den icke funnes. Hos blott få märktes
en inverkan af densamma i lif och gärning; den kunde i hvarje fall
icke någonsin verka salighet. I Rudbeckii barndomsstift hade härom
yttrats under hans barndomsår: »Liksom nejlikorna icke kunna lida
stor köld, utan sig då på det skönaste utbreda, när de stå på solrikt
land, allt [= alldeles] så kan ock en sann Guds kunskap sig icke
mycket väl fördraga med ett ondskefullt, förkylt hjärta, t}’ ondskan
och ett ogudaktigt lefverne låta bortfrysa Guds kunskap».* När
Rudbeckius själf (i anslutning till Es. 55:10, 11) yttrar, att »alla
Guds ord äro kraftiga och äro lika såsom ett regn, det som icke
faller på jorden med mindre än det fuktar jorden och gör henne
fruktsam», så kunde man väntat, att han därjämte skulle, om
någonsin, gifvit uttryck för någon grad af tillit till kunskapens
tillräcklighet, men han gör i stället flera inskränkningar, de där icke ens
uttryckligen finnas angifna i texten: Om Guds ord predikas med
allvar och /lit, verkar det bättring uti någras hjärtan; och på ett
annat ställe tillägger han: om åhörarna icke voro alldeles jörhärdade.’1
Han gör sålunda de psykologiskt och didaktiskt värdefulla
påpekandena, att ordets utläggning skulle ske öfvertygelsetroget och
ihärdigt, om det skulle verka; vissa bibeldelar (de historiska böckerna
och speciellt Samuels, öfver hvilka han därför håller sina
predikningar inför krigshären) hade framför andra »en synnerlig kraft
med sig till att beveka människornas hjärtan, när en människa
uti märkeliga exempel hörer, huruledes gudfruktighet och ärlighet
uti den och den bekrönt och belönt är, och åter tvärtom synd och
1 Sv. svnodalakter II, s. 50. Jfr Petrus Jonæ wex. Cursus vis.,
s. 128, 129.
2 Inom den tidens menighet, som var vid vite ålagd att gå i kyrkan,
skulle »några» utgöra blott någon eller några procent. Första predikan
öfver Sam. böcker Beatum reg. sc., s. 5; jfr a. a., s. 331—332. Jfr Rudbeckii
uttryck, att. »några» måtte ryckas som bränder ur elden; »alla» vore
knappast att vänta; Företalet till Botpredikan öfver Dan 9; jfr a. a., s. D2. Äfven
marknadspredikau 1628 (öfver Fs. 55) är en vädjan till viljan: Köpen och
äten! I andra förordet till sin ryska troslära bedja Rudbeckius ocli Palma,
att Gud måtte böja prästernas »hjärta och sinne till att anamma den rätta
sanningen och . . . saliga varda». Hurusom ej heller Rudbeckii
katekesutveckling öfverdrifver utan kanske snarare undervärderar kunskapens
betydelse jfr nästa afd. (C) samt exkurseu 0111 Rudbeckii katekesutveckling.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
