Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Uppsatser och undersökningar - B. Rud. Hall. Den kyrkliga folkuppfostran i Joh. Rudbeckii stift - Allmänna delen - II. Rudbeckii panbiblicism - 3. Kristendomskunskapens betydelse för individen - C. Katekesutanläsning en undervisningsmetod
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1 44 B- RUD. HALT,
C. Katekesutanläsning en undervisningsmetod.1
Rudbeckii fordran å kristendomskunskaper (inom
folkundervisningen) innebär i väsentliga delar blott ett förverkligande af
kyrkliga myndigheters sekelgamla kraf. Både den katolska och
den lutherska kyrkan hade fordrat kristendomskunskaper för
inträde (respektive återinträde) i kyrkan och för (perdurerande
eller tillfälligt) delaktiggörande af sina rika andliga håfvor.
Endast om vi lösrycka Rudbeckii kraf och kunskapskontroll från
deras intima samband med dels bibelordets enträgna maningar
och dels hela tidehvarfvets svenska tankeströmningar, om vi
lösrycka dem från deras intima samband med hvad flertalet andliga
velat under ett halft årtusen och hvad äfven den lutherska kyrkan
alltid arbetat för, hvad många prästmöten beslutat men hvad få
personer mäktat utföra — endast då finna vi Rudbeckii
ståndpunkt säregen. Han uppställer i sin folkuppfostran ingen fordran
och intet förbud, han gör ingen gärning, tager icke ett steg, som
icke äfven dels Luther, Bugenhagen, Georg Norman och bröderna
Petri före Rudbeckii tid, dels de båda Petrus Jonæ, Luth, Martini,
Paulinus och öfriga föregångsmän under Rudbeckii tidigare
samtid skulle — principiellt sedt — hafva kunnat taga eller helt gilla.
Lika ofta och lika strängt fordrade och ålade de eller kunde de
åtminstone hafva fordrat och ålagt t. ex. hela katekesens inlärande
och begripande. Fastän verksam i en tid, då den subjektiva
religiositeten synes börja undanskymmas af den objektiva
förkunnelsen, har Rudbeckius bevittnat de förutnämndas troskamp på
mycket nära håll och har, liksom de, icke kunnat ens i någon mån
minska krafven å personlig fromhet till förmån för ett enbart
inhämtande af kyrkoläran.
I synnerhet på grund däraf, att det stora flertalet af
menigheten icke var läskunnigt, kunde ju kyrkan ej med stränghet fordra
mera kristendomskunskaper än ett minimipensum eller föga mera.
Luther hade yttrat, att det icke vore utan Guds särskilda ordning,
som den icke-läskunnige kristne ålades lära och förstå de tio
buden, tron och Fader vår, i hvilka stycken hela skriften och ali
predikan förvisso vore grundligt, kort och till öfverflöd inbegripen.2
1 Härom vidlyftigare i afd. om »Undervisningen».
2 Luthers Werke IX, s. 376. Richter a. a. I, s. 37, 36.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
