Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Uppsatser och undersökningar - B. Rud. Hall. Den kyrkliga folkuppfostran i Joh. Rudbeckii stift - Allmänna delen - III. Sekundära fostrings- och undervisningsorgan inom kyrkan eller under dess inspektion - 2. Domkapitlet och dess sträfvan i afseende å lärouppfattning och homogenitet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
DF.N KYRKLIGA FOLKUPPFOSTRAN I JOH. RUDBECKII STIFT I c; 7
till kyrkorna var allmän praxis. I denna obrutna serie af
sträfvanden till solidaritet, för lärans enhet och renhet, blir
konlcordie-boken efter hand allt oftare citerad eller anbefalld hos oss, liksom
den mycket tidigt föreskrifves (t. ex. i Sachsens KOL, hvilken
å-lagt prästerna inhämta den utantill eller åtminstone att väl förstå
den). I Sverige anbefalles eller citeras den exempelvis af
Ilsbodi-nus, Lenæus, Petrus Jonæ Wex., Krokius och Jonas Columbus.
Rudbeckius befordrar de båda sistnämndas ifrågavarande
arbeten till trycket2, och han hade deltagit i utarbetande af
KO-för-slaget 1619, som föreskref både denna trosenhet och sagda
kon-kordiebok. Han inryckte denna såsom norm i prästeden för
stiftet (150 år innan så skedde för hela rikets prästerskap), om det
än blott skedde på så sätt, att augsburgska bekännelsen skulle
vara rättesnöre» äfven i det förstånd, såsom lion i Libro
concor-diæ [är förklarad] Anno 1580 och nu allmänneligen uti vårt
fädernesland läres och förstås».3 Enighet i läran är hans första para-
1 Ar 1580. Seiiling, X, s. 390.
2 Matt. G. hels. (Ilsbodinus), s. B3 v:o. Krokii Predikan 0111 Kristi
person, s. Ds. I Krokii liktal öfver Petrus Jonæ 1630, s. E3, yttrades, att
denne på dödsbädden fore sin sista nattvardsgång »refererade sig in till
labrum Concordiæ» samt till Luthers båda katekeser, »den större och den mindre,
hvilken lian i Växjö stift dref». 1619 hade han anbefallt konkordieboken
åt sitt stifts präster; Wallquist, II, s. 587. Columbi disputation liölls 1630
å Västerås’ gymnasium öfver samma ämne som Krokii predikan; Afh., s. 217.
ÄB Lenæus, Rudbeckii intime vän, »rådde» ärkestiftets prästerskap 1648
samt »förmanade» dem 1653 och 1666 att skaffa sig konkordieboken.
(Syiio-dalakter.)
3 Mem. quot., s. 49. Däremot nämna Rudbeckii diakon-ed samt
Bellini, Laurelii, Nie. Rudbeckii, Carl Carlssons och Svedbergs präst-eder
ingenting om konkordieboken. Den kan nämnas, den kan förtigas; det är
lika. T}’ den var själfklar för svenska prästerskapet. Så var förvisso fallet
äfven vid Uppsala möte samt utan Chytræi påverkan ocli utan hänsyn till
någon dennes tvekan eller till någon hertig Karls ståndpunkt. Hade tvekan
förefunnits hos någon, hade nog formeln inryckts. Jfr uttrycket ifrån
Strängnäs’ stift — detta stift, som betydde så mycket vid Uppsala möte — att ett
rätt förstånd växer mäkteligen uti förföljelsens och motståndets hetta; Sv.
Svnodalakter, II, s. 50. Och Rudbeckius intygar, att våra förfäder varit
och ansetts ortodoxa bland alla lutheraner: ThySELIUS, Handl., I, s. 136.
Memoralia i VGB. Jfr Lundström, Skisser, s. 116, 158—173; Paulinus, I,
s. 20; Tidskr. f. kristl. tro 1893, s. 92 o. f.; Nord. Fam.-bok, b. 13, sp. 42.
Eklund, s. 198 (195—202). Lilla katekesuttydningen omnämnes ej i KO
1571, och dock var den ett rättesnöre redan då.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
