Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Uppsatser och undersökningar - B. Rud. Hall. Den kyrkliga folkuppfostran i Joh. Rudbeckii stift - Allmänna delen - III. Sekundära fostrings- och undervisningsorgan inom kyrkan eller under dess inspektion - 2. Domkapitlet och dess sträfvan i afseende å lärouppfattning och homogenitet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
DF.N KYRKLIGA FOLKUPPFOSTRAN I JOH. RUDBECKII STIFT I c; 7
källorna gifva oss autentiska vittnesbörd. I biskopens egen
katekesutveckling, som var afsedd att åtminstone till sitt innehåll
vara känd af alla, saknas därför också så godt som hvarje minsta
antydan om att andra meningar funnos; än mindre ingår den i
detaljeradt bemötande af sådana. Häri skiljer den sig från mer än
halfva antalet katekesutläggningar under skedet 1550—1700.1
Rudbeckius och öfriga kapitulares predika ofta vid
visitationer och synoder samt vid högmässorna i domkyrkan, och
förkunnelsen är därvid (i likhet med t. ex. 01. Petris) anmärkningsvärdt
fri från lärotvister. Men stundom förekommer ju, att de —
delvis i ordagrann likhet med KO och med sina samtida — tala hårda
ord om de påfviska spyflugorna och om de reformertas
»inskränkthet».2 Märkligare skulle varit om de helt kunnat afhålla sig
därifrån -— tiden var ju upprörd och faror lurade nära både till tid
och rum. I utlandet hade deri i KO-förslaget 1619 anbefallda
teologen Osiander funnit 300 kätterska punkter hos Joh. Arndt,
och den äfven bland Västerås’ tryckalster representerade
Hess-husius hade uppspårat 600 irrläror hos de påfliga.3
Hos oss hade ett hertig Karls Plakat klagat, att »en hop
förrädare och hemliga papister här och där sig allestädes uti landet
instinga, hvilka gärna ville uppväcka allehanda olycka uti vårt
fädernesland». De läte sig »icke nöja med det blodbad, som de
på några år här uti riket hafva hulpit till att ställa i verket». Nu
ville de åstadkomma »nytt uppror och blodsutgjutelse». Man
borde ej fortsätta med att hålla lördagen eller fredagen helig,
manar han, tidsbelysande nog.4
I Västerås’ stift synas hafva funnits flera personer af
»villo-farande» läroriktning än i flertalet landskap; Laurelius har kanske
närmast tänkt på detta sitt eget stift, då han i KO-förslaget
(s. 137) yttrar, att »åtskilliga religionsförvanter» äro inkomna i
riket »genom de förelupna krigstiderna, så ock åtskilliga bruk och
manufakturer till att fortsätta».5
1 Jfr min undersökning om »Joh. Rudbeckii katekesutveckling».
- Jfr tryckt anagram ä jesuiternas namn: K 2a, s. 50 (domprosten
Holstenii papper; initialerna i pseudonymen äro dennes).
3 Han hade emellertid för sitt olidliga nit blifvit efter hvartannat afsatt
från sju befattningar.
4 RA Eccl. Handl. 1600—1649: Plakat 1602 7/10. På några år = för
några år sedan. Jfr Sv. synodalakter, II, s. 30 (år 1585; § 6).
5 Trots förbud (bl. a. 1560, 1563, 1604) och trots sina egna stiitsstadgar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
