Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Uppsatser och undersökningar - B. Rud. Hall. Den kyrkliga folkuppfostran i Joh. Rudbeckii stift - Allmänna delen - III. Sekundära fostrings- och undervisningsorgan inom kyrkan eller under dess inspektion - 2. Domkapitlet och dess sträfvan i afseende å lärouppfattning och homogenitet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
i66
Ii. RUD. HALL
för ett stift, som inrättas i ett protestantiskt land o1, att det i stället
blott är en af de hundratals teologiska undervisningsanstalter,
hvilka kyrkoledningen måste åvägabringa för att kunna förse
sina länder eller stift med präster. Skillnaden var blott att Rudbeckii
skola var ett särskildt för svenska förhållanden ovanligt mångårigt
och välordnadt läroverk, hvilket jämväl upptog långtgående under {+-+}
visning i statsliga och naturvetenskapliga profan-ämnen. Där
erhöllo ock fattiga studerande ovanligt kraftiga understöd af
ekonomisk art; i betydande mån utvidgades därigenom den för
kyrkans folkliga arbete så betydelsefulla rekryteringen af kyrkans
män ur menighetens egna led.
Efter utbildningen kräfdes emellertid äfven /ort-bildning. Redan
Melanchthon hade uttalat skarpa förebråelser i anledning af
lutherska prästers okunnighet i samt obenägenhet för god och
grundlig lärdom, och sådana klagomål fortsättas åtminstone under hela
1500-talet i flertalet land. Då — och för öfrigt stundom ännu ett
à två sekel senare — hördes stundom det klagomålet, att de
missiverade gjorde sig säkra på befordran och sade hvarje studium
farväl.2 Rännedomen härom kan hafva medverkat till att Sveriges
KO 1571 (s. 24) —i påtaglig om än ej i ordagrann öfverensstämmelse
med flertalet utländska KO —- ålägger alla präster och
prästämnen att läsa och studera bibeln, på det att de däraf måtte
rätteligen lära förstå grunden af alla stycken och artiklar, som
evangelii predikan och kristlig lära tillhöra. I ärkestiftets junisynod
1611, då troligen äfven Rudbeckius var närvarande, uppmanade
ÄB Kenicius i synnerhet kaplanerna att vara »bokmän»; de skulle
blifva examinerade å följande prästmöten.
Med hänvisning till erfarenheter vunna vid Örebro prästmöte
1606 klagar växjöbiskopen 1619, att prästerna visste sämre besked
än bönderna om kristendomens hufvudstycken; det är samma år
och af samma beklagliga orsaker han och öfriga
kyrkolagskom-mitterade intaga KO:s uttalanden oförändrade i KO-förslaget. I
olika former upprepas dess hemställan åter och åter i alla stift och
intages sedan i 1686 års kyrkolag (11:1). Men äfven efter dennas
utfärdande visar sig maningen stundom lönlös.
Flera former af prästmöten hade af ålder förekommit i skilda
1 Enligt Wordsworth, s. 282, skulle läroverket »måhända» vara ett
sådant. Jfr Afh. passim.
2 Wallquist, II, s. 584. Jfr KÅ 1914, s. 168.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
