Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Uppsatser och undersökningar - B. Rud. Hall. Den kyrkliga folkuppfostran i Joh. Rudbeckii stift - Allmänna delen - III. Sekundära fostrings- och undervisningsorgan inom kyrkan eller under dess inspektion - 2. Domkapitlet och dess sträfvan i afseende å lärouppfattning och homogenitet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
DF.N KYRKLIGA FOLKUPPFOSTRAN I JOH. RUDBECKII STIFT I c; 7
länder. Så t. ex. hade somligstädes i Tyskland, Danmark och
Sverige blott prostarna och t. ex. två kyrkoherdar från hvarje kontrakt
eller från hvarje 20-tal pastorat plägat komma till synod i
stiftsstaden inför biskopen; och efteråt hade dessa representanter i sin
hembygd , sammankallat medkyrkoherdarna och kaplanerna samt
med dem genomgått de teser och lärdomar, som gifvits vid hvad
vi kunde kalla instruktionsmötet.1 Måhända hade ifrågavarande
pensas inlärande jämväl kontrollerats. Här och hvar förekommo
mera rationella prästmöten. Än var biskopen eller andra
kapitu-lares närvarande vid synoder äfven utom stiftsstaden2, än
sammanträdde både ordinarie och obefordrade samtidigt två gånger årligen
eller också en gång men då å olika tider.3 Kontraktssynoderna,
som ej sällan utgjorde ersättning för eller ett komplement till
visitationér men som föga eller icke omnämnas i litteraturen., kunna
hafva förekommit i det så vidsträckta ärkestiftet under ÄB
Björnrams tid4, och de hade ännu t. ex. i Paulinus en taleman — allt
tydligtvis med särskildt afseende å de längre bort belägna delarna af
nämnda »vidtbegripna» stift.5
1 Somligstädes kallades ej prästerna samman till kontraktsmöten, utan
prostar, stadskyrkoherdar etc. reste till hvarje pastorat, instruerande (och
kontrollerande); alltså visitationér. Jfr afd. om dessa.
2 Någon kontraktsrepreseutant har då tydligtvis ej behöft inställa sig
vid det eller de i stiftsstaden hållna mötena. Samtliga kontraktssynoder äro
likvärdiga. Vid sådana »partikularsynoder» borde biskopen vara tillstädes
enligt Pommerns KO 1563.
3 Enligt Sachsens ICO 1580 och Pommerns Leges 1621 26/3 skulle två
synoder hållas årligen; Seiiling I, s. 362; Leges: moser, II, s. 764—765.
Enligt beslut 1611 skulle synoder hållas två gånger årligen å det danska
Gottland; wallquist, II, s. 525. En »allmän» synod förekom två gånger årligen
enligt Zürichs Prädicantenordnung 1532; den sätter dock i utsikt, att blott
en synod skulle hållas i lugnare tider. I 1544 års konstitutioner, som
komplettera Brauuschweig-Calenberg-Göttingens KO 1542, anbefallas två
årligen, men ett år senare inskränkes antalet till en. Enligt Preussens stadga
1525 borde en eller flera förekomma årligen. Richter, I, s. 32, 172, 367.
Uppdelning i distrikt för vidsträckthetens skull aubefalles i Pommerns KO
1563 och Pfalz’ Kirchenrechtsorduung 1564; Richter, II, s. 240, 280.
4 I visitationsartiklar 1585 föreskref denne, att minst en präst från
hvarje’ prosteri skulle »komma till domkyrkan» vid hvarje prästmöte.
Antingen kan denne prästman (eller en af honom informerad) hafva efteråt
hållit kontraktssynoder eller också gjort meddelandena och krafven kända
å visitätionsresor. KÅ 1911 Medd., s. 100. Om saknaden af synoderoch
visitationer i ärkestiftet före Paulini tid jfr Sv. synodalakter, I, s. 35; RRP
1636 23/6; N 1910, n:o 62; uppgifterna böra dock upptagas med försiktighet.
5 Lundström’s undersökning om Paulinus nämner härom intet. Jfr
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
