Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Uppsatser och undersökningar - B. Rud. Hall. Den kyrkliga folkuppfostran i Joh. Rudbeckii stift - Allmänna delen - III. Sekundära fostrings- och undervisningsorgan inom kyrkan eller under dess inspektion - 2. Domkapitlet och dess sträfvan i afseende å lärouppfattning och homogenitet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
DF.N KYRKLIGA FOLKUPPFOSTRAN I JOH. RUDBECKII STIFT I c; 7
Från och med 1622 få sålunda församlingsledarna i Rudbeckii
stift ej blott själfva undervisas och på skilda sätt examineras vid
höstsynoderna, så att de skola blifva skickliga att vägleda sina
diakoner eller sina prästvigda kaplaner, utan båda parterna få
äfven den sporre och den kontroll i arbetet, att alla »hjälppräster»
kallas till en speciell synod och att ämnet för förhandlingarna
i dogmatik blir alldeles detsamma, som deras »matfäder»instruerats
och förhörts uti vid föregående höstsynod. För dessa senare
förelåg här sålunda någon likhet med krafven å husfäderna under
gudstjänsten, hvilka enligt Rudbeckii vän Petrus Jonæ Wex.
måste blifva så mycket mer uppmärksamma, som de hemma måste
lära och förhöra de sina.
Och i synnerhet för sacellanerna anordnas
»fortbildningskurser» och rigorösa »årsexamina», af hvilka senares resultat,
prästvigning och befordran äro i betydande mån afhängiga.1 Att
stadgarna. — Det är ej så visst, att icke dubbla prästmöten åtminstone några
år förekommit i Paulini båda stift, vare sig de 1111 varit ordnade såsom i
Rudbeckii stift eller ock prosterivis. Å junisyiioden 1630 i Strängnäs besluter
man hålla en årligen för kyrkoherdar och en för obefordrade. Intet skäl
talar för att detta beslut i olikhet med alla andra skulle lämnats helt åt
glömskan; det samma gäller ock nedannämnda beslut i andra stift. Att en
kaplan-synod hållits, kan stundom vinna stöd dels däri, att upprepade gånger å
kyrkoherdesynoderna man utsatt annan dag för följande synod än den, på hvilken
sedan pastorerna sammanträdde, dels däri att å eu eller flera hvarandra
närliggande dagar sådana viktiga ärenden afgjorts i respektive domkapitel,
hvilka ej plägade slutdömas annat än vid synoder eller i särskildt tillkallade
kyrkoherdars närvaro (jfr t. ex. 5/8 1622, F IV SDA). Själf var Paulinus
med vid kontraktssynod t. ex. i Helsingland 1641 7/8 (K 65, s. 82 o. f.). I
Joh. Matthiæs Instruktion 1644 (wallquist II, s. 484) och i Idea boni ord.
(s. 28) anbefallas två skilda stiftssynoder årligen, en för prostar och
kyrkoherdar, en för kaplaner, kyrkotjänare och teologie studerande från
akademierna. Och Paulinus, som kanske affattat nämnda Instruktion, anbefaller
dess studium äfven i ärkestiftet. Botvidi ställer 1632 i utsikt kaplansynod
för stiftet, håller en sådan 1633 ocli anbefaller kontraktssynoder samma
år — de senare dock blott såsom ersättning för eventuellt inställande af
stiftssynod. Detta 0111 Botvidi är dels aftryckt, dels uppvisadt i Lundström
Unders., s. 79, 89, 90, 96.
1 Jfr Sachsens KO 1580: Sehling, I, s. 393. Senast 1620 ålägger
Paulinus sitt prästerskap vid synoden att oförtöfvadt börja läsa bibeln och
utläggningar däröfver, göra anteckningar öfver skilda kapitel samt låta
kapi-tulares se dessa vid följande synod. Vid 1624 års sept.-synod uppgifves, att
kyrkoherdar ocli komministrar läste under detta löpande år 1 :sta Mosebok
med förklaringar och skulle dagligen fortsätta med sina studier. Joh. Matthiæ
bibehöll examen (t. ex. 1646) i samma stift. I Paulini ärkestift ägnades år
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
