- Project Runeberg -  Kyrkohistorisk Årsskrift / Tjugonde årgången, 1919 /
170

(1900)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Uppsatser och undersökningar - B. Rud. Hall. Den kyrkliga folkuppfostran i Joh. Rudbeckii stift - Allmänna delen - III. Sekundära fostrings- och undervisningsorgan inom kyrkan eller under dess inspektion - 2. Domkapitlet och dess sträfvan i afseende å lärouppfattning och homogenitet

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

l-]O

B. RUU. HALT.

examen med kaplanerna sålunda uttages ur sam-synoderna, vid
hvilka den i vissa stift somliga år icke alis medhanns för andra
angelägenheters skull, och att den utgör förnämsta motiveringen
för speciella sammankomster, det framstår såsom ett
utomordentligt vittnesbörd om Rudbeckii höga kraf å prästerlig kultur.
Institutionen kulminerar däri, att ett år, 1627, deras pröfning pågår
ända till 26 dagar. Och dess bibehållande under hela Rudbeckii
biskopstid är så mycket märkligare, som präst bildningsanstalt en
(stiftsläroverket) både näst före och, i ali synnerhet, under hans tid
var det främsta eller i hvarje fall ett af .de allra främsta läroverken
i landet. Redan vid 1622 års kaplansvnod, som inledde serien,
inskärpes innebörden och vikten af den vidtagna förändringen
genom det. beslutet, att plikt skulle utkräfvas af dem som icke
kunde åtminstone ett visst minimum af det förelagda pensum.1
Måhända tillkom denna bestämmelse »på förekommen anledning»,
och det är mera ett hopp än en förvissning, att källornas bristande
uppgifter om vites utkräfvande bör tolkas så, att böterna aldrig
behöfde utdömas.

Dess oftare omtalas böters utbetalande för frånvaro i
synnerhet vid kyrkoherdesynoderna. Trots den gamla och öfverallt
införda seden att ålägga och verkligen kräfva vite för förfallolös
frånvaro2 var det nämligen mycket svårt att framtvinga allas

1644 2 1ji ocli år 1646 fyra timmar åt examen med de obefordrade. Petrus
Jonæ Wex. hade 1619 påbjudit, att kaplanerna skulle kunna förelagda loci
utantill samt förstå dem. Wallquist, ii, s. 584. Jfr ock
Strängnäs’synodal-protokoll 1627 15/6 § V. År 1649 30/5 förmanade Laurelius sacellanerna att
flitigt lära den heliga skrift, att de hvart år för sig själfva ända en bok af
Dogmaticis eller Historicis. De skulle äfven lära Haffenrefferi Loci. — Om
att läsa Loci utantill vid Visitation: Sachsens KO 1580; Sehling, i, s. 391,
Moser, i, s. 1255. — Jfr Uppsalasynodens uttalande 1646 § 12 om dem, som
»krypa gemenligen bakom hvarandra».

1 Eho som icke kan sina objectiones memoriter in futura synodo och
ad minimum hafver två objectiones, skall böta en mark. VDP 1621 7/9 V,
1622 19/6 V, 18/9 III.

2 i Västerås var så fallet senast från år 1573 (Ofeegh). Jfr Sv.
synodal-akter, ii, s. 56 (år 1600) samt UDP 1601. Richter, i, s. 172 (år 1532). Vid
den första af 1619 års synoder i Västerås stipuleras ock böter för frånvaro
(N 1909, 11:0 78). SDP 1633 16/9: En prästman i Paulini stift liade rest hem
under midten af synoden, enär hans hustru, som nyss födt barn, var mycket
klen. Han fick böta, enär »publica angelägenheter äro af större vikt än de
privata». Andan är tydligtvis densamma som i Gustaf Adolfs bref till
Oxenstierna 1618, »att i som en man ären, värden tillbakasättandes det enskilda
om det gemena [= för det allmännas bästa]». Stockh. Magazin, iii, s. 180.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 14:06:33 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/kyrkohist/1919/0180.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free