- Project Runeberg -  Kyrkohistorisk Årsskrift / Tjugonde årgången, 1919 /
174

(1900)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Uppsatser och undersökningar - B. Rud. Hall. Den kyrkliga folkuppfostran i Joh. Rudbeckii stift - Allmänna delen - III. Sekundära fostrings- och undervisningsorgan inom kyrkan eller under dess inspektion - 2. Domkapitlet och dess sträfvan i afseende å lärouppfattning och homogenitet - 3. Prostarna. Deras och kapitulares’ visiterande verksamhet

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

174

B. RUL). HALL

förnämligast blott såsom ersättare för ordinarie kapitulares.1 De
förras uppgift var sålunda ej densamma som adjungerade
ledamöters i vår tid.

Om man i Rudbeckii stift, i högre grad än i flera andra bvgder
under motsvarande korta tid, nått glädjande resultat i afseende å
enhet och homogenitet, lärdom och nit, så torde det i ej ringa
mån få tillskrifvas det innerliga samarbetet mellan kapitulares,
prostar och kyrkoherdar (och det ej minst vid synoderna). Ett
afsevärdt antal af de dugligare landtprästerna hade ju varit
medlemmar af domkapitlet — ungefär en lektor pr år hade blifvit
kyrkoherde —; många hade undervisat vid stiftsläroverket eller
varit präster eller sysslomän i Västerås. De kände ingående både
stiftschefens intentioner och synodalstatuterna. De sistnämnda
hade antagits under medverkan af flertalet präster; Rudbeckii
nit om stiftets pånyttfödelse hade i kapitlet påverkat både deras
beslut och framtida yerksamhetsifver. Genom detta, genom
visita-tionerna, som skola beröras i det följande, samt genom annan
fortsatt samverkan kunde så samfällda framsteg i ej ringa grad
göras i flertalet pastorat inom biskopsdömet — trots brister,
ovillighet och armod å många håll.

3. Prostarna. Deras och kapitulares’ visiterande verksamhet.

Mellan stiftsstyrelsen och gemene prästerskapet hade tidigt
en mellaninstitution arbetat sig fram, i det prostar omhändërhade
sina resp. kontrakts angelägenheter. Såsom Botvidi formulerade
dét i afseende å Linköpings stift, skulle dessa vara konsistoriets
representant i kontraktet; han befaller ock samtidigt, att de skulle
äga Sveriges KO samt vissa betydande tyska KO (Sachsens och
Pommerns)2, —- sig och prästerskapet till ledning. Utan att
tydliga gränser utstakats för deras befogenheter och skyldigheter,
finner man dock prostarna verksamma å alla.kyrkliga områden.

1 Enligt K. M:ts förordning 11/2 1687 kunde biskoparna, »när
nödtorften kräfver», kalla flera skickliga män sig till råd och hjälp.

2 Betänkande 5/6 1633. N 1910 n:o 28; Bundström, Unders.,-81—84.
Enligt flera tyska KO och Örebro mötesbeslut 1529 skulle stadskyrkoherdar
gifva landtpräster handledning och undervisning. Jfr om närmaste
stadskyrkoherdes ställning dels urkunderna till konfirmationens historia, dels
Sachsens geueralartiklar 1557 Richter, II, s. 185.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 14:06:33 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/kyrkohist/1919/0184.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free