Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Uppsatser och undersökningar - B. Rud. Hall. Den kyrkliga folkuppfostran i Joh. Rudbeckii stift - Allmänna delen - III. Sekundära fostrings- och undervisningsorgan inom kyrkan eller under dess inspektion - 4. Menige prästerskapets allmänna förpliktelser
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
dF.n kyrkliga folkuppfostran i joh. rudbeckii stift I c; 7
des andra på deras plats i missioneringshären. Men ännu i en mera
undanskymd befogenhet kunde de förras återstående kraft
anlitas för att »examinera ungdomen när så omtränger», att
undervisa någon psykiskt defekt individ, att meddela någon sjuk
nattvarden1, att i egenskap af klockare undervisa barn och biträda
vid kyrkotjänsten etc.
Också kan man lägga märke till hur godt samförståndet är
’ på sina håll mellan präster och församling. Så anmäler Färneboda
inför kapitlet, att det icke gärna vill mista sin kyrkoherde, »ty
han är oss väl till nöjes och hafver kommit vår församling i en god
ordning, sedan han kom dit».2 Och medan de rikligast flödande
källorna, domsprotokollen, bringa blott någon enstaka, intetsägande
notis om t. ex. Troilus i det stora Leksands-pastoratet, så synes
han innehaft de allra bästa egenskaper såsom prost, kyrkoherde
och människa ■—■ utan att hafva härskare-later. Ocli intet
motsäger, att hans likar varit synnerligen många i hvarje stift.3 Utan
1 VD? 1643 16/5, AI9; 1644 10/8, AI8.
2 VDP 1620 10/6. Pastor var den från litteraturhistorien kände
Aste-ropherus.
3 Enligt MunckTELL, II, s. 95, hade den förste kyrkoherden i
Grythyttan (från 1633) »mycket arbete med ett okunnigt och 110g vildsinnadt
folk men lyckades att uträtta godt». ÄB Lenæus vittnade vid Rudbeckii
inågs, Simon Ben. Arbog., graf (Likpred., s. D v:o), att hvar och en soin
hört hans namn, visste huru troget och flitigt lian sin ombetrodda
församling Stora Tuna »lärt och förestått och själf med eget exempel föregått hafver».
Om misshälligheter och straff inom församlingen både i Stora Tuna och i
det nyss nämnda Färnebo jfr afd. Omedelbar viljefostrau. — En son till
Rudbeckius intygade vid Troili bår (Likpredikan 1664, s. E3 v:o, 2 v:o o. f.),
att denne fört ett exemplariskt »dygdelefverne». »Själf hafver han icke
allenast för sin person fruktat Gud och haft honom för ögonen uti allt sitt görande
och låtande, utan ock sina barn, sitt husfolk, sin ombetrodda hjord och
församling därtill ifrigt hållit och därutinnan märkeligen styrkt. . . . Hvilken
kan icke påminna sig huru beskedeligën ocli saktmodeligen han alla sina
beställningar igenomgått hafver? Och hvilka hänger ännu icke uti friskt
minne lians fromhet och ljuflighet, synnerliga tycke och behagelighet i tal,
åthäfvor och umgänge emot alla människor, käude och okände, husfolk ocli
främmande? . . . Allt sådant härrörer och utflyter af en oskrymtad kärlek. . . .
Denna källan hafver hos den salige herren icke stått läst eller tilltäppt utan
öppen, såsom socknefolket i gemen, många fattiga och beträngda i synnerhet
och åtskilliga vägfarande personer af högre och nedrigare [ = ringare] sort
och coudition skola det suckandes med tårarna utöfver hans dödliga
frånfälle veta till att contestera och vittna.» »leke allenast denna församlingen
utan ock hela Dal-laget hafver igenom denne salige herres stora flit, möda,
arbete och nit ett märkeligt framsteg uti salighetens kunskap vunnit.»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
