Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Uppsatser och undersökningar - B. Rud. Hall. Den kyrkliga folkuppfostran i Joh. Rudbeckii stift - Allmänna delen - III. Sekundära fostrings- och undervisningsorgan inom kyrkan eller under dess inspektion - 5. Prästernas arbetsvillkor
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
DF.N KYRKLIGA FOLKUPPFOSTRAN I JOH. RUDBECKII STIFT I c; 7
Såsom redan Danmarks första KO utlofvat »prebenden » åt skröpliga,
så låta äfven Paulinus, Rudbeckius och deras samtida
klockar-bolen utgöra ålderdomsstöd i vissa fall.1 Mestadels ålades dock
de »uttjänta» i stället att hålla substitut. Där inga hjälpmedel
syntes möjliga, försöktes ändå många utvägar. Flera af dessa blefvo
eller voro sed; 1686 års kyrkolag (24:29) godkände — som så ofta
— cle flesta.2
I enlighet med de vanliga förebilderna sträcker sig Rudbeckii
omtanke också till prästernas efterlefvande.3 Kännedomen om
sådana sträfvanden kunde hos de tjänstgörande motverka det
missmod, som eljest lätt måste inställa sig under de stränga
fordringarna från stiftsledningen samt under de ej sällan osäkra och
torftiga lönevillkoren.
uppmanade lian till ett skyndsamt val af efterträdare. Likpredikan öfver
Magnus Brahe (1633), s. C. Mem. cjuot., s. 87 v:o, Afh. s. 93. Sv.
Riksdagsakter, III: 2, s. 535, 537. K 2a, s. 88, v:o.
1 KO 1539 i Danske Kirkelove, I, s. 122. Jfr SDP 1631 19/3; 1640
10/9, 25/9.
2 Dess förordnande, att »något af uppbörden» skulle »lämnas den
eländige Kristi tjänaren», hade i Preussens citerade stadga motsvarats af
nämnda passus, att ’/8 af lönen skulle gifvas honom.
3 Jfr Richter, II, s. 286; Sehling, I, s. 130, 358; Thrap, s. 32—45.
ÖHRSTRöMER, III, s. 44. KO 1571, s. 143; KO-förslaget 1619, s. 532, 536;
Sv. Riksdagsakter, III: 1, s. 111; III: 2, s. 522, 533; VDP 1619 7/9 6. Präs-
terna i Arboga prosteri uppmanas mormässoaftonen 1630 att lämna ekono-
miskt bidrag till en klensmeds svärmoder, som var prästänka och som fick
understöd från fattighuset (VDP). Också härutinnan, arftager Rudbeckius
det äldre och förbereder det kommande lagstiftningsarbetet. Laurelii
KO-förslag (s. 419) upptager det såsom »kristeligt och tillbörligt, att
prästerskapet själft drager åhuga om sina medbröders efterlåtna änkor».
»Prästhusets kouservation» var emellertid af ålder det enklaste och för stånds-
bröderna billigaste sättet för försörjning. Mot löftet att gifta in sig i
sterb-huset kunde én prästman mycket ofta erhålla pastoratet, äfven där han eljest
näppeligen kunde hafva kommit i fråga. Jfr VDP 1619 25/8 I, 1620 24/5,
26/7; 1642 12/10; 1643 II/3> 1646 17/6, AI8; UDP 1643 13/12, 1643 16/8,
1646 29/4. Muncktell, I, s. 467. Skarstedt, s. 123. Wallquist, II,
s. 582. I Norge klagar konungen 1606 öfver konserverandet (Pontoppidan,
III, s. 561; jfr KO 1607, s. H4, v:o). Enligt Liunge och Braaby
pastors-krönika (i Danmark) voro dock de sex prästerna därstädes på 1600-talet
förmälda med sammanlagdt blott två kvinnor; Kirkeh. Saml., I, s. 283. —
Svenska prästänkor affattade hundratals ännu bevarade böneskrifvelser
till K. M:t (RA, Skrifvelser från socknarna i Västerås’ stift). En (i Nås)
har sju egna och sju styfbarn; sex gå i skolan och vilja gärna fortsätta sina
studier. Minst fyra af dem blefvo präster.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
